Forskingsstasjon er anlegg der ein kan utføra vitskapleg innsamling, observasjon, analyse og eksperiment over tid.[1] Ein slik stasjon er laga med forsking som hovudføremål. Det finst mange ulike typar forskingsstasjonar som biologiske feltstasjonar, polstasjonar, romstasjonar osb.[2] Ein kan ha stasjonar på aude stader i verda, i havet og i verdsrommet, som den internasjonale romstasjonen.
Biologiske forskingsstasjonar blei fyrst skipa på same tid som europeisk kolonisering og imperialisme fann stad, og naturforskarar fekk i oppdrag å studera flora og fauna.[3] I dag blir dei også drivne av ei rekkje organisasjonar som kan omfatta fleire verdsdelar, som Organization of Biological Field Stations og Organization for Tropical Studies.[4]
Romstasjonar blei utvikla over fleire tiår gjennom vitskapleg analyse og skriving, med dei fyrste designdelane av tidlege romstasjonar innførte av Herman Potočnik i 1928.[5] Sidan har konstruksjon og oppskytingar av romstasjonar vore både nasjonale og internasjonale arbeid, med samarbeid som har ført til ulike design-filosofiar i viktige romstasjonar som Den internasjonale romstasjonen (ISS).[6] På same vis er forskingsstasjonar i Antarktis bygde for å sikra at dei er godt isolerte mot temperaturar under nullpunktet, med mange utviklingar over åra for å overvinna problem knytte til snøfonner, tilkomst og rusting.[7]