12 Victoria | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | J. R. Hind |
Upptäcktsplats | London |
Upptäcktsdatum | 13 september 1850 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | 12 Victoria |
Alternativnamn | Clio |
Uppkallad efter | Victoria (gudinna), Viktoria av Storbritannien[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Klio-asteroid |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 27 augusti 2011 | |
Aphelium | 2,850071881 AU 426 364 684 km |
Perihelium | 1,8193312 AU 272 168 080 km |
Halv storaxel | 2,334701563 AU 349 266 382 km |
Excentricitet | 0,2207436 |
Siderisk omloppstid | 1 303,003217 d (3,57 år) |
Medelomloppshastighet | 19,478 km/s |
Medelanomali | 79,04843° |
Inklination | 8,366988° |
Longitud för uppstigande nod | 235,48672° |
Periheliumargument | 69,82365° |
Månar | ? |
Fysikaliska data | |
Dimensioner | 132×105×105[4] 112,77[3] km |
Massa | 1,5×1018 kg |
Medeldensitet | 2 g/cm³ |
Ytgravitation (ekvatorn) | 0,0315 m/s² |
Flykthastighet | 0,0596 km/s |
Siderisk rotationsperiod | 8,6599[3] h |
Polekliptisk latitud | +55 el +40°[4] |
Polekliptisk longitud | 9° el 176°[4] |
Albedo | 0,1765[3] geometriskt |
Yttemperatur | Medel: ~178 |
Spektraltyp | S[3][4] |
Skenbar magnitud | 8,53-12,82 |
Absolut magnitud (H) | 7,24 |
12 Victoria är en stor asteroid. 12 Victoria var den tolfte asteroiden som upptäcktes; detta gjordes av den brittiske astronomen John Russell Hind den 13 september 1850. Victoria namngavs efter den romerska segergudinnan, men också för att hedra drottning Victoria av Storbritannien.[2]
Den tillhör asteroidgruppen Klio.
12 Victoria består troligtvis av stensilikater och nickel-järn. Man har observerat ockultationer av stjärnor flera gånger.[5][6]
Observationer gjorda 1980 av E. Hege med flera tydde på att Victoria var en dubbelasteroid, men Radarobservationer gjorda 1995 av D. Mitchell m.fl. antyder istället att asteroiden har en oregelbunden form.[7][4]
|