15 oktober är den 288:e dagen på året i den gregorianska kalendern (289:e under skottår). Det återstår 77 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar

Festdagar

• I Romerska riket firades skördefesten Oktoberhästen till guden Mars ära.^[1]

Namnsdagar

I den svenska almanackan

• Nuvarande – Hedvig och Hillevi
• Föregående i bokstavsordning
  • Hartvig – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
  • Hedda – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 2001.
  • Hedvig – Namnet har, till minne av en slavisk prinsessa och helgon, funnits på dagens datum sedan gammalt och har inte flyttats.
  • Hillevi – Namnet infördes 1901 på 13 augusti, men flyttades 2001 till dagens datum.
• Föregående i kronologisk ordning
  • Före 1901 – Hedvig
  • 1901–1985 – Hedvig
  • 1986–1992 – Hedvig, Hartvig och Hedda
  • 1993–2000 – Hedvig och Hedda
  • Från 2001 – Hedvig och Hillevi

I den finlandssvenska almanackan

• Nuvarande^[4] (revidering 2020) – Hedvig, Hedda

• I föregående i revideringar^[5]
  • 1929 – Hedvig, Hedda
  • 1950 – Hedvig, Hedda
  • 1964 – Hedvig, Hedda
  • 1973 – Hedvig, Hedda
  • 1989 – Hedvig, Hedda
  • 1995 – Hedvig, Hedda
  • 2000 – Hedvig, Hedda
  • 2005 – Hedvig, Hedda
  • 2010 – Hedvig, Hedda
  • 2015 – Hedvig, Hedda
  • 2020 – Hedvig, Hedda

Övrigt

• Internationella handtvättsdagen

Händelser

• 533 – Belisarius gör sitt formella intåg i Karthago, efter att ha erövrat staden från vandalerna.
• 1529 – Den 18 dagar långa belägringen av Wien hävs efter att alla de osmanska styrkornas försök att inta Österrikes huvudstad misslyckats.^[6]
• 1582 – Den gregorianska kalendern börjar användas (mest i katolska länder till en början) och ersätter då den julianska. Detta år införs kalendern genom ett hopp direkt från 4 till 15 oktober.^[7]
• 1552 – Kazankhanatet intas av Ivan den förskräcklige.
• 1783 – François Pilâtre de Rozier blir den första människa att stiga till väders i en (fjättrad) luftballong, tillverkad av bröderna Montgolfier.^[8]
• 1864 – Unionsstyrkornas garnison i Glasgow i Missouri kapitulerar för konfedererade styrkor.^[9]
• 1912 – Fredstraktaten i Ouchy-Lausanne, sluten mellan Italien och det osmanska riket, avslutar Tripoliskriget.^[10]
• 1935 – Trafikkarusellen Slussen i Stockholm invigs och väcker internationell uppmärksamhet.^[11]
• 1951 – I Love Lucy, en klassisk amerikansk komediserie på tv med Lucille Ball, börjar sändas i USA.
• 1963 – Frankrike lämnar Bizerte.^[12]
• 1974 – Kulturhuset vid Sergels torg i Stockholm invigs.
• 1990 – Michail Gorbatjov tilldelas Nobels fredspris
• 1992 – Det svenska Riksidrottsmuseet öppnas.
• 1997 – TV8 gör sin premiärsändning med fokus på ekonomiprogram i tablån. Några år senare köper MTG den förlusttyngda tv-kanalen.
• 2003 – Kina sänder för första gången upp en människa i rymden. Yang Liwei färdas 14 varv runt jorden i rymdskeppet Shenzhou 5.^[13]
• 2007 – Klockan 9.45 släcks de gamla analoga tv-sändningarna från SVT2 och TV4 i marknätet i Skåne och Blekinge.
• 2011 – Omfattande protester i många städer i världen mot växande ekonomiska klyftor, storföretagens makt och bristande demokrati.^[14]

Födda

• 15 f.Kr. – Vergilius, romersk poet.^[15]
• 1542 – Akbar den store, indisk stormogul.
• 1599 – Cornelis de Graeff, nederländsk statsman.
• 1608 – Evangelista Torricelli, italiensk fysiker och matematiker.
• 1622 – Magnus Gabriel De la Gardie, svensk greve, riksmarskalk 1651–1653, riksskattmästare 1652–1660, rikskansler 1656–1680 och riksdrots 1680–1684.
• 1692 – Alessandro Albani, italiensk kardinal och författare.
• 1777 – Erik Lundin, svensk garvare, grönsakshandlare och gårdsägare.
• 1779 – Johan Olof Wallin, svensk psalmdiktare, präst, domprost i Västerås, svensk ärkebiskop 1837–1839, ledamot av Svenska Akademien.
• 1784
  • Hans Olov Holmström, svensk ärkebiskop 1852–1855.
  • Thomas Robert Bugeaud de la Piconnerie, fransk marskalk.
• 1786 – Hermann Ernst Freund, dansk skulptör.
• 1795 – Fredrik Vilhelm IV av Preussen, kung 1840–1861.
• 1799 – Franklin H. Elmore, amerikansk bankman och politiker, senator (South Carolina) 1850.
• 1801 – Seabury Ford, amerikansk politiker, guvernör i Ohio 1849–1850.
• 1802 – Louis Eugène Cavaignac, fransk general och statsman, franska ministerrådets president 28 juni–20 december 1848.
• 1808 – Moritz Schreber, tysk reformpedagog.
• 1814 – Michail Lermontov, rysk poet.
• 1829 – Asaph Hall, amerikansk astronom.
• 1836 – James Tissot, fransk målare och illustratör.
• 1844 – Friedrich Nietzsche, tysk filosof.^[16]
• 1848 – Ivar Afzelius, jurist och politiker, ledamot av Svenska Akademien.
• 1872 – Wilhelm Miklas, Österrikes förbundspresident 1928-1938.
• 1876 – Manda Björling, svensk skådespelare.
• 1881 – P.G. Wodehouse, brittisk författare.
• 1893
  • Ina Claire, amerikansk skådespelare.
  • Carol II av Rumänien.
• 1894 – Moshe Sharett, israelisk premiärminister 1953–1955.
• 1906 – Hiram Fong, amerikansk republikansk politiker, senator (Hawaii) 1959–1977.
• 1908 – John Kenneth Galbraith, kanadensisk-amerikansk inflytelserik ekonom.
• 1914 – Lennart Wallén, svensk filmklippare och regissör.
• 1915
  • Erik Frank, svensk kompositör och musiker (dragspel).
  • Yitzhak Shamir, israelisk premiärminister 1983–1984, 1986–1992.
• 1917 – Arthur M. Schlesinger, amerikansk historiker och författare.
• 1920 – Mario Puzo, amerikansk författare.^[17]
• 1924 – Lee Iacocca, amerikansk företagsledare inom bilbranschen.^[18]
• 1925 – Margaretha Krook, svensk skådespelare.
• 1926
  • Sven Axbom, fotbollsspelare, var med i det landslag som vann silver i fotbolls-VM 1958.
  • Michel Foucault, fransk filosof och idéhistoriker.
  • Evan Hunter, amerikansk författare, pseudonym Ed McBain.
  • Jean Peters, amerikansk skådespelare.
• 1930 – Ned McWherter, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1987–1995.
• 1931 – Abdul Kalam, indisk vetenskapsman, flygingenjör och Indiens president 2002–2007.
• 1935
  • Solveig Svensson, svensk sångare.
  • Ulla-Britt Svensson, svensk sångare.
• 1936 – Kari Rydman, finländsk tonsättare.
• 1940
  • Peter C. Doherty, australisk veterinär och immunolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1996
  • Benno Ohnesorg, tysk student och pacifist.
  • Kari Sylwan, svensk dansare, koreograf, pedagog och skådespelare.
• 1943 – Penny Marshall, amerikansk skådespelare, filmproducent och regissör.^[19]
• 1944
  • Sali Berisha, albansk politiker, president 1992–1997.
  • David Trimble, nordirländsk politiker och nobelpristagare.
• 1945 – Manuel Aranguiz, chilensk-amerikansk skådespelare.
• 1946 – Richard Carpenter, amerikansk musiker.^[20]
• 1947
  • Alessandro Ghibellini, italiensk vattenpolospelare.
  • János Steinmetz, ungersk vattenpolospelare.
• 1948 – Rush Holt, amerikansk demokratisk politiker.
• 1949 – Tanya Roberts, amerikansk skådespelare.
• 1950 – Malou Berg, svensk artist.
• 1953 – Tito Jackson, amerikansk musiker, medlem i The Jackson Five.
• 1959
  • Sarah Ferguson, (Fergie ) hertiginna av York, prins Andrews av Storbritannien fru 1986–1998.^[21]
  • Ove Sellberg, svensk golfspelare.
  • Todd Solondz, amerikansk regissör.
• 1961 – Mikael Appelgren, bordtennisspelare, medlem i det bordtennislandslag som tog VM-guld 1989 och som för detta tilldelades Svenska Dagbladets guldmedalj.
• 1969 – Vanessa Marcil, amerikansk skådespelare.
• 1970 – Pernilla Wiberg, svensk alpin skidåkare, mottagare av Svenska Dagbladets guldmedalj 1991.
• 1972 – Sandra Kim, belgisk sångare.
• 1973 – Maria Hjorth, svensk professionell golfspelare.
• 1974 – Tommy Andersson (nationalekonom), svensk nationalekonom från Västerås.
• 1977 – David Trezeguet, fransk fotbollsspelare, VM-guld 1998.
• 1979 – Paul Robinson, engelsk fotbollsspelare.
• 1981
  • Jelena Dementieva, rysk tennisspelare.
  • Christina Santiago, amerikansk fotomodell och skådespelare.
• 1983 – Bruno Senna, brasiliansk racerförare.
• 1988 – Mesut Özil, tysk fotbollsspelare.
• 2005 – Christian, dansk arvprins.

Avlidna

• 1107 – Markus Skeggjason, isländsk lagsagoman och skald.
• 1389 – Urban VI, född Bartolomeo Prignano, påve sedan 1378.
• 1589 – Jacopo Zabarella, italiensk filosof.
• 1817
  • Johann Ludwig Burckhardt, schweizisk forskningsresande och orientalist.
  • Tadeusz Kosciuszko, polsk och amerikansk frihetskämpe.
• 1855 – Camille Roqueplan, fransk målare.
• 1858 – Karl Gustaf Mosander, svensk kemist och lärare.
• 1889 – Edward A. Perry, amerikansk demokratisk politiker, general och jurist, guvernör i Florida 1885–1889.
• 1910 – Jonathan P. Dolliver, amerikansk republikansk politiker, senator (Iowa) 1900–1910.
• 1917 – Mata Hari, nederländsk dansös, dömd som tysk spion och avrättad i Paris.^[22]
• 1919 – Adolf W. Edelsvärd, svensk arkitekt.
• 1934 – Raymond Poincaré, fransk politiker, Frankrikes president 1913–1920.
• 1935 – Björn Halldén, svensk kompositör, sångtextförfattare och kapellmästare.
• 1940 – Kataloniens regionpresident Lluís Companys, avrättad av Francoregimen.^[23]
• 1945 – Pierre Laval, fransk politiker, avrättad.
• 1946 – Hermann Göring, nazistisk riksmarskalk (Reichsmarschall), självmord.
• 1948 – Ester Blenda Nordström, svensk journalist och författare.
• 1960 – Clara Kimball Young, amerikansk skådespelare.
• 1963 – Horton Smith, amerikansk golfspelare.
• 1964 – Cole Porter, amerikansk låtskrivare och kompositör.
• 1967 – Carl Apoloff, svensk skådespelare.
• 1968 – Oscar Rennebohm, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1947–1951.
• 1976 – Carlo Gambino, italiensk-amerikansk gangsterledare.
• 1977 – Birger Rosengren, svensk fotbollsspelare, OS-guld 1948.
• 1981 – Håkan Westergren, svensk skådespelare.
• 1994 – Åke Uppström, svensk skådespelare.
• 1999 – Torsten Lilliecrona, svensk skådespelare.
• 2000 – Konrad Bloch, 88, tysk-amerikansk biokemist, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1964.
• 2008
  • Fazıl Hüsnü Dağlarca, 94, turkisk poet.
  • Suzzanna, 66, indonesisk skådespelare.
• 2012 – Norodom Sihanouk, 89, kambodjansk kung 1941–1955 och 1993–2004 samt premiärminister i ett flertal omgångar.
• 2014 – Marie Dubois, 77, fransk skådespelare.
• 2018 – Arto Paasilinna, 76, finländsk författare.

Källor

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 15 oktober.
  Bilder & media