1 januari – På Mosaiska församlingens förslag godkänner den svenska regeringen att ta emot omkring 1 000 judar från Tyskland som transitflyktingar. Församlingen får ansvaret för dem och viseringstvång införs för alla utomnordiska flyktingar.
17 januari – Tyskland förbjuder judar att gå på bio, teater eller konsert. Körkorten dras in, yrkesförbud införs och barnen kastas ut från skolan. På så vis försöker nationalsocialisterna tvinga ut de 375 000 judar som finns kvar i Tyskland [3].
På grund av Sovjetunionens negativa inställning återtar Sveriges regering en proposition om att Sverige och Finland skall försvara Åland tillsammans [1].
Sverige inför en ny affärstidslag som säger att butikerna normalt måste stänga klockan 18.00.[6]
7 juni – Sveriges riksdag antar lagar om civil beredskap.[1] Allmänna förfogandelagen reglerar hur förnödenheter och tjänster får tas ut av enskilda eller kommuner under krig och andra krisförhållanden.
Sveriges regering utfärdar deklarationen "Regeringen har funnit gott att förklara att det under det krig som utbrutit mellan Polen och det tyska riket skall iakttaga fullständig neutralitet" .[6]
30 november – Sovjetunionen anfaller Finland med att angripa finländska städer med bombflygplan, och startar därmed Finska vinterkriget[7]. I Sverige förbereds stora hjälpinsatser.[6] Förutom Helsingfors anfalls även Viborg och Hangö, och de sovjetiska soldaterna går över gränsen men stöter på hårt motstånd.[3] Sverige förklarar sig som icke-krigförande part.
6 december – Ett stort opinionsmöte hålls i Stockholm för Finland, vilket inleder ett exempellöst engagemang för Finlands sak, främst genom insamlingar.[1]
8 december – Den svenska nationalinsamlingen för Finland börjar sin verksamhet. Slutsumman blir 490 miljoner kronor, vilket är mer än den finländska statsbudgeten.
Den svenska försvarsstaben begär 7,9 miljoner kronor för anläggandet av befästningar i Skåne. Regeringen beviljar 4 miljoner.
En minoritet inom den svenska regeringen, ledd av utrikesministern, vill förverkliga Ålandsplanen, medan majoriteten avvisar detta och meddelar finska regeringen om detta.
Disciplinkompanier införs i Sverige för att isolera inkallade som anses nationellt opålitliga. Kommunister drabbas, men även nazister i händelse av krig med Tyskland.
Statens jordbruksnämnd ombildas till Statens livsmedelskommission. Den handhar frågor om Sveriges försörjning av livsmedel, fodermedel och gödningsmedel.
Staten övertar ägandet av Svenska Penninglotteriet AB. Det var tidigare privatägt men kontrollerat av staten.
De svenska landstormskvinnornas föreningar ombildas till lottakårer.
Kommunala tjänstepliktslagen antas i Sverige. Den reglerar den civila hälso- och sjukvårdspersonalens tjänstgöringsskyldigheter.
Samfundet Nordens Frihet bildas för att värna om Nordens oberoende och bistå Finland.
Den svenska valutalagen antas och valutareglering införs. Syftet är att kontrollera och begränsa möjligheterna att föra valutor, värdepapper och kapital över statsgränsen.
Den svenska kronan devalveras med 30 procent.
Den svenska maximiprislagen antas.
Svenska staten anslår 400 000 kronor för att bygga fasta ordentliga skolor för samebarn.
Wikimedia Commons har media som rör 1939.