◄◄ ◄ 7 maj ► ►►
Veckodag 2024: Tisdag
Apr · Maj · Jun
Årets 127:e dag (128:e under skottår) 238 dagar till årets slut
Må	Ti	On	To	Fr	Lö	Sö
	1	2	3	4	5
6	7	8	9	10	11	12
13	14	15	16	17	18	19
20	21	22	23	24	25	26
27	28	29	30	31
2024
Alla datum
Månader
Januari • Februari • Mars
April • Maj • Juni • Juli
Augusti • September • Oktober
November • December

På Wikimedia Commons finns media som rör 7 maj Se även Mall:7 maj

Namnsdagar

I den svenska almanackan

Nuvarande – Carina och Carita
Föregående i bokstavsordning
- Carina – Namnet infördes 1986 på 25 november och flyttades 2001 till dagens datum.
- Carita – Namnet infördes 1986 på 24 augusti, men flyttades 1993 till 19 september och 2001 till dagens datum.
- Gullbritt – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
- Gullvi – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 13 augusti och utgick 2001.
- Gustava – Namnet hade under 1600-talet tidvis förekommit tillsammans med Gustav på 9 december och på 1790-talet tidvis på 15 september, för att sedan utgå. 1901 infördes det på dagens datum, men utgick 1993.
- Lilian – Namnet infördes 1986 på 15 november. 1993 flyttades det till dagens datum och 2001 till 6 september.
- Lilly – Namnet infördes 1986 på 18 oktober, tillsammans med Lillemor. 1993 flyttades det till dagens datum och 2001 gjorde det sällskap med Lilian till 6 september.
- Stanislav – Namnet fanns, till minne av en polsk biskop i Kraków på 1000-talet, som blev mördad vid sin egen kyrka, på dagens datum före 1901, då det utgick.
Föregående i kronologisk ordning
- Före 1901 – Stanislaus
- 1901–1985 – Gustava
- 1986–1992 – Gustava, Gullvi och Gullbritt
- 1993–2000 – Lilian och Lilly
- Från 2001 – Carina och Carita
Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

Nuvarande^[1] (revidering 2020) – Tua

I föregående i revideringar^[2]
- 1929 – Helmi
- 1950 – Viktoria
- 1964 – Viktoria
- 1973 – Tua
- 1989 – Tua
- 1995 – Tua
- 2000 – Tua
- 2005 – Tua
- 2010 – Tua
- 2015 – Tua
- 2020 – Tua

Händelser

1342 – Sedan Benedictus XII har avlidit den 25 april väljs Pierre Roger till påve och tar namnet Clemens VI.
1525 – Inleds mötet i Västerås som är en sammankomst för att diskutera och besluta om Sveriges angelägenheter.
1697 – En eldsvåda utbryter på vinden ovanför rikssalen på slottet Tre Kronor i Stockholm, vilket leder till att hela slottet brinner ner. Liket efter Karl XI, som har avlidit en månad tidigare, räddas undan lågorna, men större delen av riksarkivet och kungliga biblioteket förstörs. Orsaken till branden blir aldrig fastslagen, men i februari året därpå döms knekten Mattias Hansson och hans överordnade, brandmästare Sven Lindberg till döden, medan knekten Anders Andersson döms till fem gatlopp. Dödsdomarna mildras dock till sju gatlopp och sex års fästning, men den gamle Sven Lindberg dör under gatloppen. Tillsammans med kungens död och det faktum att den unge Karl XII tappar kronan vid sin kröning hösten samma år ses branden som ett omen om dåliga tider.
1856 – Som svar på 1800-talets väckelserörelse bildar den svenska statskyrkan Fosterländska Stiftelsen för Evangelii befrämjande, på initiativ av prästen Hans Jakob Lundborg och väckelsepredikanten och skribenten Carl Olof Rosenius. Syftet med stiftelsen är att samla de människor, som har blivit berörda av väckelsen och därmed utgöra ett alternativ till den framväxande baptismen. Två dagar senare byter stiftelsen namn till Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS), ett namn den har än idag. Nästan 150 år senare, samma dag 2005, grundas stiftelsens barn- och ungdomsverksamhet Salt, som även organiserar scouting.
1900 – Sveriges riksdag beviljar anslag till byggandet av Bodens fästning, strax norr om Luleå. Denna ska bli en del av det svenska gränsförsvaret mot Ryssland (Finland är ryskt storfurstendöme fram till 1917) och börjar byggas året därpå, för att stå helt färdig 1916.
1902 – Vulkanen La Soufrière på den karibiska ön Saint Vincent får ett utbrott, varvid 1 680 personer omkommer. Då de flesta är cariber leder detta till att caribkulturen utplånas. Dagen därpå får vulkanen Montagne Pelée på den närbelägna ön Martinique dessutom ett utbrott, som leder till över 30 000 människors död.
1915 – Den brittiska passagerarångaren RMS Lusitania blir torpederad av en tysk ubåt vid Old Head of Kinsale utanför den irländska kusten och sjunker på 18 minuter, varvid 1 198 av de 1 959 personer som finns ombord omkommer. Vid det efterföljande förhöret frikänns fartygets befälhavare, kapten William Thomas Turner, från samtliga åtalspunkter, men går med på att ange att fartyget träffades av två eller tre torpeder, istället för en, som både han och den tyske ubåtskaptenen Walter Schwieger noterade vid själva förlisningen. Orsaken till detta är att man vill dölja, att fartyget, förutom passagerare, fraktade ammunition och därmed var legitimt mål för tyska ubåtar. Eftersom 124 av de omkomna var amerikaner leder sänkningen till, att kravet på att USA ska inträda i det pågående första världskriget för första gången förs fram offentligt. Det dröjer dock till 1917, innan detta sker, sedan Tyskland har återupptagit ubåtskriget – den här gången nöjer sig den amerikanske presidenten Woodrow Wilson med att avlägga en officiell protest till Tyskland.
1918 – Rumänien tvingas sluta freden i Bukarest med centralmakterna, vilket gör slut på första världskrigets stridigheter på Balkan. Rumänien tvingas till en del landförluster, men får sitt innehav av Bessarabien erkänt.
1920 – Ryssland erkänner Georgien som självständig stat.^[3] I februari året därpå invaderas landet dock av Röda armén och blir en sovjetrepublik fram till 1991.
1921 – Den svenska riksdagen beslutar att dödsstraffet ska avskaffas i den civila strafflagen från och med 30 juni 1921, vilket innebär, att inget brott kan leda till dödsstraff i fredstid. Dödsstraffet i krigstid finns dock kvar fram till 1972.
1945 – Den tyske generalstabschefen Alfred Jodl undertecknar Tysklands ovillkorliga kapitulation i den allierade överbefälhavaren Dwight D. Eisenhowers högkvarter i Reims i norra Frankrike klockan 02.41 på morgonen. Därmed är andra världskriget över i Europa och stridigheterna ska upphöra senast vid midnatt. Dagen därpå proklameras därför som Seger i Europa-dagen, men det dröjer ytterligare tre månader, innan kriget är helt över, då stridigheterna fortsätter i Asien till 2 september.
1946 – Det japanska teknikföretaget Tokyo Tsushin Kogyo Kaisha grundas i Tokyo och dess första konsumentprodukt blir en riskokare. 1958 byter företaget namn till Sony Corporation och är idag ett av världens största teknik- och elektronikföretag.
1954 – Den vietnamesiska befrielsearmén intar ”den ointagliga fästningen” Dien Bien Phu i norra Vietnam, då de besegrar fransmännen i slaget vid Dien Bien Phu. Vietnameserna har belägrat fästningen sedan 13 mars och slaget blir avgörande för utgången av det pågående Indokinakriget, då fransmännen kapitulerar knappt tre månader senare, då kriget tar slut. Därmed ger fransmännen också upp kolonin Franska Indokina och har helt lämnat området 1956.

Födda

1605 – Nikon (patriark), rysk patriark
1711 – David Hume, brittisk filosof, historiker och nationalekonom
1763 – Józef Antoni Poniatowski, polsk general
1787 – Thomas Buck Reed, amerikansk politiker, senator för Mississippi
1812
- Robert Browning brittisk poet
- Arthur Purves Phayre, brittisk kolonialadministratör och militär
1819 – Otto Wilhelm von Struve, rysk astronom
1833 – Johannes Brahms, tysk tonsättare
1841 – Per Sörensson, svensk prost, kyrkoherde och politiker
1847 – Archibald Primrose, brittisk liberal politiker, Storbritanniens utrikesminister samt premiärminister 1894-1895
1848 – William J. Stone, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Missouri, senator för samma delstat
1855 – Jacques Hermant, fransk arkitekt
1867 – Wladyslaw Reymont, polsk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1924
1869 – Vilhelm Lundström, svensk klassisk filolog, professor och riksdagsledamot
1884 – Torsten Hammarén, svensk skådespelare och teaterchef
1885 – Wilhelm Haquinius, svensk skådespelare, hovklockare och sångare
1888 - Nikolaj Sjvernik, sovjetisk politiker, president 1946-1953
1890 – Sven Herdenberg, svensk operasångare och sångpedagog
1892 – Josip Broz Tito, jugoslavisk kommunistisk politiker, Jugoslaviens premiärminister och president
1901 – Gary Cooper, amerikansk skådespelare
1902 – Jolly Kramer-Johansen, norsk kompositör, textförfattare, sångare och musiker
1903 – Birgit Hygrell, svensk målare
1910 – Arne Geijer, fackföreningsledare och politiker, LO:s ordförande 1956-1973
1912 – Rune Landsberg, svensk skådespelare
1916 – Tore Wretman, svensk hovtraktör
1919 – Eva Perón, argentinsk skådespelare, radiotalare och politiker, känd som Evita, gift med president Juan Perón
1922 – Ingvar Rydell, fotbollsspelare, VM-brons 1950 och OS-brons 1952
1927
- Elisabeth Söderström, svensk operasångare (sopran)
- Ruth Prawer Jhabvala, tysk-brittisk-indisk författare och manusförfattare
1931
- Ingvar Wixell, svensk operasångare (baryton)
- Helge Brilioth, svensk operasångare
1932 – Pete Domenici, amerikansk republikansk politiker, senator för New Mexico
1934 – Lena Malmsjö, svensk dansare, produktionsledare och rektor
1939
- Sidney Altman, amerikansk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1989
- Ruggero Deodato, italiensk regissör, skådespelare och manusförfattare
- José Antonio Abreu, venezuelansk musiker, kompositör och politiker
1940 – Vassilis N. Triandafilidis, grekisk skådespelare, komiker och manusförfattare med artistnamnet Harry Klynn
1942 – Christer Ulfbåge, svensk journalist och sportkommentator
1943 – Harriet Colliander, svensk antikvarie och nydemokratisk politiker, riksdagsledamot 1991–1994 och partiledare för Ny demokrati 1994
1945 – Ewert Ljusberg, svensk trubadur, vissångare och underhållningsartist, republiken Jämtlands president 1989–2021
1949 – Laurence Plumridge, svensk skådespelare, sångare och pjäsförfattare
1952 – Blaine Luetkemeyer, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2009–
1954
- Amy Heckerling, amerikansk regissör, producent och manusförfattare
- Candice Miller, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot
- Mikael Strandberg, svensk skådespelare, teaterledare och regissör
1956
- Raymond Björling, svensk operasångare
- Lars Molin (ishockeyspelare) , ishockeyspelare, VM-guld och kopia av Svenska Dagbladets guldmedalj 1987
1959 – Johan Schildt, svensk skådespelare och författare
1964 – Tim Collins, brittisk konservativ politiker, parlamentsledamot
1965 – Gigi Hamilton, svensk sångare, medlem i gruppen Style
1967
- Martin Bryant, australisk massmördare
- Vincent Radermecker, belgisk racerförare
1968
- Traci Lords, amerikansk skådespelare, sångare och porrskådespelare
- Eagle-Eye Cherry, svensk-amerikansk sångare
1971
- Thomas Piketty, fransk nationalekonom
- Magnus Jakobsson, svensk produktionsplanerare
1972 – Peter Dubovský, slovakisk fotbollsspelare
1973 – Paolo Savoldelli, italiensk tävlingscyklist
1974 – Breckin Meyer, amerikansk skådespelare och producent
1975 – Lena Strömberg Lagerlöf, svensk skådespelare
1980 – Alex Wesby, amerikansk basketspelare
1985 – John McCombe, brittisk fotbollsspelare
1992 – Alexander Ludwig, kanadensisk skådespelare
1994 – Pauline Hammarlund, fotbollsspelare, OS-silver 2016

Avlidna

1718 – Maria av Modena, Englands, Skottlands och Irlands drottning
1728 – Rosa Venerini, italiensk nunna och helgon
1795 – Antoine Fouquier-Tinville, fransk jurist och politiker
1800 – Niccolò Piccinni, italiensk kompositör
1805 – William Petty, brittisk politiker, Storbritanniens inrikesminister samt premiärminister 1782-1783
1825 – Antonio Salieri, italiensk kompositör
1840 – Caspar David Friedrich, tysk-svensk landskapsmålare
1855 – Walter T. Colquitt, amerikansk politiker, senator för Georgia
1873 – Salmon P. Chase, amerikansk jurist och politiker, senator för Ohio samt guvernör i samma delstat, USA:s finansminister 1861-1864
1932 – Paul Doumer, fransk politiker och kolonialadministratör, Frankrikes president sedan 1931 (mördad)
1943
- Ali Fethi Okyar, turkisk diplomat och politiker, Turkiets premiärminister 1923, 1924-1925
- Heinrich Lüders, tysk indolog
1955 – Allan Bengtsson, svensk höjdhoppare
1956 – Josef Hoffmann, österrikisk arkitekt
1959 – Samuel Hoare, brittisk konservativ politiker, Storbritanniens utrikesminister och inrikesminister
1968 – Lurleen Wallace, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama sedan 1967
1971 – Oscar Rosander, svensk filmklippare, kortfilmsregissör och statistskådespelare
1972 – Nils Söderman, svensk kapellmästare, kompositör och pianist
1975 – Mary Johnson, svensk skådespelare
1979
- Heinz Reinefarth, tysk SS-general
- Sven Utterström, svensk skidåkare, bragdmedaljör
1986 – Robert A. Lovett, amerikansk affärsman och politiker, USA:s försvarsminister 1951-1953
1993 – Mary Philbin, amerikansk skådespelare
1994 – Clement Greenberg, amerikansk konstkritiker
1998 – Allan Cormack, sydafrikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1979
2000 – Douglas Fairbanks, Jr., amerikansk skådespelare
2001 – Margaretha Krook, svensk skådespelare
2006 – Stella Sigcau, sydafrikansk minister för statliga arbetsprojekt, Transkeis premiärminister 1987
2007 – Tomasi Kulimoetoke II, kung av Wallisön
2011
- Seve Ballesteros , spansk golfspelare
- Willard S. Boyle, kanadensisk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 2009
- Eilert ”Garvis” Määttä, svensk ishockeyspelare
- Gunter Sachs, tysk företagsledare, fotograf, konstsamlare och astrologiforskare
2012 – Eva Rausing, amerikansk filantrop
2013
- Karl-Erik Rignell, svensk präst och språkvetare
- Bengt Nordlund, svensk journalist och tv-programledare
- Ray Harryhausen, amerikansk filmregissör, filmproducent och animatör
2014 – Elaine Sturtevant, amerikansk konstnär
2020 – Berit Gramer, svensk skådespelare

Återkommande bemärkelsedagar

Övriga

Namnsdagar

I den svenska almanackan

I den finlandssvenska almanackan

Händelser

Födda

Avlidna

Källor

Externa länkar