Rolf Ane Randel, född 23 april 1879 i Karlskoga, död 19 januari 1952 i Stockholm, var en svensk lärare och författare. Han var sonson till Andreas Randel.
Ane Randel var son till regementspastorn och domkyrkokomministern Adolf Nicolaus Andreas Randel. Efter mogenhetsexamen i Karlstad 1897 och folkskollärarexamen 1898 studerade han vid Uppsala universitet och blev filosofie kandidat 1904. Han arbetade 1897–1898 för Nya Wermlands-Tidningen, Östersunds-Posten 1905, Sundsvalls-Posten 1905, Svenska Dagbladet 1910–1916 och 1917–1918 samt Göteborgsposten 1916. Han lämnade även en mängd bidrag till veckotidningar och tidskrifter.[1] Bland annat arbetade han senare för Ord och Bild och Aftonbladet. Han var 1920–1926 amanuens vid Stockholms rådhusarkiv. Som översättare belönades hans översättning Stora testamentet med Svenska Akademiens pris.[1]
"Arkivarie, tidningsman fr 1897, red tidskr Votum 1931. ... R använder genomgående kåseriet som litterärt uttrycksmedel, när han speglar kulturhistoriska o dagsaktuella ämnen. Han har visat sig vara en kokkonstens mästare i en serie doftmättade kåserisaml." (Litteraturlexikon, 1974). Böckerna t.o.m. 1918 utgavs under signaturen "Den inbitne".
|