Arthur Schnitzler, född 15 maj 1862 i Wien, död 21 oktober 1931 i Wien, var en österrikisk författare och dramatiker av judisk börd. Han var son till Johann Schnitzler.
Schnitzler studerade medicin och promoverades 1885 till medicine doktor men kom snart att uteslutande ägna sig åt sitt författarskap. Han debuterade 1893 med Anatol, som är en serie enaktare. Ett stort antal teaterpjäser, romaner och noveller gjorde honom på kort tid känd över Europa. Enbart i Sverige har ett dussintal av hans teaterstycken blivit uppförda. Pjäsen Liebelei (Älskog), som också sattes upp i Stockholm 1896, blev hans stora genombrott.
Schnitzler har klassificerats som tillhörande den grupp författare som kommit att kallas för dekadenterna och den era som ibland kallas för Wiener Moderne. Efter första världskriget blev intresset för hans verk påtagligt mindre. Den miljö som han fortsatte att skildra, respektlös och njutningslysten, aristokratisk och ofolklig, hade definitivt passerats, men ännu inte kommit på tillräcklig distans för att kunna avnjutas som kulturhistoria.
När Arthur Schnitzler framträdde som diktare var naturalismen den litterära moderiktningen, inspirerad av bland andra Zola, Ibsen och Strindberg. Denna hade inte någon framgång i Österrike utan i Wien uppstod i stället en oppositionell impressionistisk strömning, vars främsta företrädare blev Schnitzler och Hugo von Hofmannsthal. Schnitzlers vitalaste verk skapades under andra hälften av 1920-talet då hans stjärna redan var i dalande och har fått klassikeranstrykning, Fräulein Else, Spiel im Morgengrauen och Flucht in die Finsternis.
Schnitzlers karaktär gjorde att han tidigt kom att inrikta sin uppmärksamhet på antisemitismen. Problemet var ömtåligt och tas upp i läkarkomedin Professor Bernhardi, 1912. Pjäsen bygger på autentiskt stoff och skildrar hur en konflikt mellan en judisk kirurg och en katolsk präst, i det dåtida Wien, leder till riksdagsinterpellationer och politiskt intrigerande. Alla verk av Schnitzler utom romanen Vägen ut till lifvet brändes under bokbålen i Nazityskland 1933.
Schnitzlers novell Traumnovelle (1926, på svenska Drömberättelse, 1999) låg till grund för manuset till filmen Eyes Wide Shut.[1]
|