| Belfast | |||
| Lågskotska: Bilfawst/Bilfaust Iriska: Béal Feirste | |||
| Distrikt, city | |||
 Collage från Belfast
| |||
|
|||
| Motto: Pro Tanto Quid Retribuamus | |||
| Land |  Storbritannien
| ||
|---|---|---|---|
| Riksdel |  Nordirland
| ||
| Ingående distrikt | City of Belfast | ||
| Koordinater | 54°35′49″N 5°55′48″V / 54.59694°N 5.93000°V | ||
| Administrativ huvudort |
Belfast | ||
| Yta | 115 km² | ||
| Folkmängd | 333 000 (2014)[1] | ||
| Befolkningstäthet | 2 896 invånare/km² | ||
| Tidszon | GMT (UTC+0) | ||
| - sommartid | BST (UTC+1) | ||
| Postort | BELFAST | ||
| Postnummer | BT1–BT17, BT29 (del), BT36 (del), BT58 | ||
| Riktnummer | 028 | ||
| Geonames | 2655984 | ||
 | |||
| Webbplats: http://www.belfastcity.gov.uk/ | |||
Belfast (iriska: Béal Feirste) är huvudstad och största stad i Nordirland. Sedan 1973 har staden varit ett administrativt distrikt och omfattar det närliggande området.
Staden har fått sitt iriska namn av floden Farset, som nu huvudsakligen är omledd i rör under staden. Idag är Belfasts viktigaste flod Lagan. Staden ligger vid mynningen av Lagan vid Belfast Lough och är omgiven av berg, däribland Black Mountain, Cavehill och Castlereagh Hills.
Belfasts centrum har under senare tid varit föremål för en omfattande upprustning, framförallt i området kring floden. Många delar av staden är bilfria. De viktigaste byggnaderna är från den viktorianska och edvardianska tiden, däribland Queen's Universitys huvudbyggnad från år 1849, rådhuset (1903) och Ulster Bank (1860).
Staden har även världens största torrdocka som är belägen vid Harland and Wolffs skeppsvarv. De två enorma kranarna Samson och Goliath är kända landmärken. Varvet är också känt för att ha byggt Titanic.
Det finns två flygplatser i Belfast: George Best Belfast City Airport vid Belfast Lough och Belfast International Airport vid Lough Neagh.
Stadens äldsta historia är okänd, men 1177 skall normandiska erövrare ha uppfört en borg på platsen. 1613 erhöll Belfast stadsrättigheter och vid slutet av 1600-talet hade Belfast omkring 2.000 invånare. Under 1700-talet blev Belfast Ulsters viktigaste hamnstad och under slutet av 1700-talet uppfördes här ett skeppsvarv. Under 1800-talet skedde en stor inflyttning från den irländska landsbygden till den då framväxande industrin i Belfast. I samband med Irlands delning 1920 blev Belfast säte för Nordirlands regering. Under andra världskriget skadades staden svårt av tyska bombangrepp.[2]
Belfast har sedan länge varit delat i katolska och protestantiska områden. Efter att The Troubles startade i slutet av 1960-talet har det tillkommit stora avspärrningar mellan stadsdelarna och många av spärrarna är fortfarande kvar, även om Provisoriska IRA har utlyst vapenvila sedan 1997 och staden anses fredlig.
Vissa delar av Belfast är känt för sina politiska väggmålningar, så kallade muralmålningar. I det protestantiska området runt Shankill Road, Newtownards Road och Sandy Row finner man målningar som uttrycker lojalitet till Storbritannien, medan det i de katolska områdena som Falls Road, Ballymurphy, Whiterock, Short Strand och Ardoyne är republikanska ideal som framställs. Här finns också det närmast mytomspunna Milltown Cemetery, där Irländska republikanska armén begraver sina döda från Belfastområdet.
Det nordirländska fredsavtalet från 1998 har lett till minskat våld, men Belfast är fortfarande en delad stad, där protestanter och katoliker bor åtskilda. Spänningarna i samhället kvarstår och särskilt utsatta är de människor som bor i områden där katolska och protestantiska arbetarkvarter möts.
På flera platser i staden har det byggts höga stängsel eller murar, den så kallade Fredsmuren i Nordirland, för att hålla isär grupperna. Den första restes i västra Belfast mellan det katolska Falls Road och det protestantiska Shankill Road under 1970-talets första år. Nya barriärer har kommit till även efter att fredsavtalet slöts och en del av de gamla har förstärkts och förlängts. I början av 1990-talet fanns det 18 "fredsmurar" i hela Nordirland. Drygt tio år senare är de 40, varav de flesta finns i Belfast.
Det är i Belfasts norra del som situationen är mest komplicerad. Här kan katolska och protestantiska kvarter ligga om vartannat. Och det är vid gränserna mellan områdena som spänningarna är störst. Arbetslöshet och sociala problem bidrar till motsättningarna. Vart femte politiska mord under konfliktåren 1969–1998 skedde i den här delen av Belfast.
Även under 2000-talet har incidenter inträffast men inte i samma omfattning:
Den protestantiska majoriteten minskar hela tiden, dels beroende på att många unga protestanter lämnar staden och bosätter sig i Storbritannien. Tidigare dominerade protestanterna Belfast, men nu börjar katolikerna vara i majoritet. Protestanterna, både från medel- och arbetsklassen, har i hög grad flyttat därifrån och deras hus har ofta övertagits av katoliker. De som bor kvar är ofta äldre och de som inte har råd att flytta, och de känner sig mer och mer undanträngda.[3]
Wikimedia Commons har media som rör Belfast.
| |||||||
|
