För fonetikern med samma namn, se Bertil Malmberg (fonetiker).
Bertil Malmberg
Bertil Malmberg i biblioteket år 1952.[1]
Bertil Malmberg i biblioteket år 1952.[1]
Född13 augusti 1889
Härnösand
Död11 februari 1958 (68 år)
Lidingö
YrkePoet
Författare
Manusförfattare
Översättare
NationalitetSverige Sverige
SpråkSvenska
Verksam19081957
Noterbara verkÅke och hans värld (1924),
Dårarna (1929),
Dikter vid gränsen (1935),
Excellensen (1942),
Lyrikern Edvard Bäckström (1955)
Make/maka1918–1930: Gabriele "Gabie" Bürger-Mariagraëbe (1881–1930)
1930–1941: Greta Hellströmer (1898–1962)
1941–1946: Tyra Görel Hanna Törngren (1914–2001)
1947–1958: Carin Svedberg (1922–1990)
Bertil Malmbergs sista hustru Carin i samtal med bland andra "litteratören" Karl Gerhard.[2] Foto från 1950-talet.
Bertil Malmberg i fotoateljén på 1940-talet.

Bertil Frans Harald Malmberg, född 13 augusti 1889 i Härnösand, död 11 februari 1958Lidingö, var en svensk författare och översättare. Han skrev lyrik, epik och även filmmanus. Från 1953 var han ledamot av Svenska Akademien.[3][4]

Biografi

Bertil Malmberg var son till lektor Teodor Malmberg (1851–1934) och Johanna (Hanna) Amalia Roman (1862–1948). Han tog studentexamen vid Norra latinläroverket i Stockholm 1907 och studerade därefter vid Uppsala universitet, Lunds universitet och i Berlin 1908 samt 1910–11, där han umgicks med bland andra poeten Vilhelm Ekelund.[5]

I Sverige debuterade den då 18-årige Malmberg med diktsamlingen Bränder (1908). Debuten följdes av Uppgörelse och löfte (1911) samt Dåd och dröm (1912). I den Platon-inspirerade Atlantis (1916) diktar Malmberg om konstens nedgång och den stora litteraturens sammanbrott. Året därefter utkom hans "patriotiska" En blödande jord, som han själv senare karakteriserade som "ett lågvattenmärke". Under åren 1917–27 var Malmberg bosatt i München. Han besökte ett massmöte där Adolf Hitler talade och blev både skrämd och fascinerad. Han rörde sig i utkanten av kretsen kring Stefan George.

År 1924 gav han ut sin självbiografiska roman Åke och hans värld, som handlar om den trygga barndomen och övergången till den meningslösa vuxenvärlden.[6] Romanen är Malmbergs mest kända verk och filmatiserades 1984 med bland andra Stellan Skarsgård och Allan Edwall. År 1928 flyttade Malmberg hem till Sverige igen, där han genom familjens försorg blev inskriven på Konradsbergs mentalsjukhus och kort tid därefter till Kurön för behandling och vård av en alkoholrelaterad sjukdom; vistades därpå som konvalescent vid Breviks herrgårdLidingö.[7]

År 1935 utkom diktsamlingen Dikter vid gränsen, där han inspirerad av Oswald Spenglers Västerlandets undergång (1918–1922) profeterar om en kommande kulturnedgång. Samlingen blev Malmbergs stora litterära genombrott och han fick pris av Svenska Akademien. År 1936 sändes Malmberg av Dagens Nyheter för att rapportera från Nazityskland. Där besökte han bland annat koncentrationslägret Dachau. Han blev i takt med utvecklingen under 30-talet övertygad antinazist och skrev flera gånger i Judisk krönika för att visa sin inställning.

År 1942 sattes hans antinazistiska pjäs Excellensen upp på Borgarskolan i en privat föreställning och den blev till film 1944, trots invändningar från svenska myndigheter.

År 1953 övertog han stol nummer 18 i Svenska Akademien efter Gustaf Hellström. Han efterträddes i sin tur av Gunnar Ekelöf.[8]

Bibliografi

Översättningar (urval)

Filmografi (urval)

Bertil Malmberg som student år 1907.

Priser och utmärkelser

Referenser

Noter

  1. ^ Malmberg, Bertil (1952). Ett författarliv. Stockholm: Bonnier. sid. 19. Libris 23563 
  2. ^ Malmberg, Bertil; Luthersson Peter, Mortensen Anders (2006). Diktaren i sitt sekel: artiklar, tillfällesdikter och opublicerade manuskript. Svenska humanistiska förbundets skrifter, 0346-6027 ; 120. Stockholm: Atlantis. sid. 263-265. Libris 10025766. ISBN 9173531138 
  3. ^ Bertil F H Malmberg, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Julén), hämtad 2023-01-24.
  4. ^ Kjölstad, Torbjörn (2019). Den ensamme resenären: om diktaren Bertil Malmberg. Stockholm: Carlssons. Libris mww5xvq0k9txrzbt. ISBN 9789173319546 
  5. ^ Nationalencyklopedin (1994). NE KL band 13. NE Nationalencyklopedin. sid. 13-14. Libris 14742571. ISBN 9789197624213 , Bertil Malmberg, artikel av Ingemar Algulin.
  6. ^ Hägg, Göran (1999). Den svenska litteraturhistorien ([Ny utg.]). Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 477-478. Libris 7282926. ISBN 91-46-17629-2 
  7. ^ Sjöstrand, Lars (2020). Bertil Malmberg: beroendepsykiatriska, medicinska och medicinhistoriska aspekter på ett författaröde. Stockholm: Föreningen för utgivandet av Svensk medicinhistorisk tidskrift. sid. 14-18. Libris hx2hwxxrfzb50hdq 
  8. ^ Ekelöf, Gunnar (1958). Bertil Malmberg: inträdestal i Svenska akademien. Inträdestal / Svenska akademien, 0346-7759. Stockholm: Norstedt. Libris 631886 
  9. ^ En bok om rus och inspiration. Vintergatan (Stockholm), 0507-0244 ; 1948. Stockholm. 1948. Libris 1561965 
  10. ^ Sjöstrand, Lars (2020). Bertil Malmberg: beroendepsykiatriska, medicinska och medicinhistoriska aspekter på ett författaröde. Stockholm: Föreningen för utgivandet av Svensk medicinhistorisk tidskrift. sid. 28. Libris hx2hwxxrfzb50hdq 

Webbkällor

Tryckta källor

Vidare läsning

Externa länkar