En av bioinformatikens triumfer är att den gett en mycket stabilare grund för systematiken och också kunnat rätta till många fel i tidigare systematik. Här visas huvudgrenarna i livets träd

Bioinformatik är en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer för analys av biologiska (särskilt molekylärbiologi) data utvecklas. Man använder också termen synonymt med engelskans computational biology.

Ursprungligen myntades begreppet för studiet av informatiska processer i biotiska system av Professor Paulien Hogeweg vid Universitetet i Utrecht, Nederländerna[1]. Idag används begreppet fritt för att omfatta all forskning där datorberäkningar används för att analysera molekylärbiologiska data.

Bioinformatiken inbegriper vitt skilda delområden, till exempel:

Forskning inom bioinformatik bedrivs idag vid de flesta svenska universitet och även en del högskolor, exempelvis Högskolan i Skövde.

Referenser

  1. ^ Attwood T.K., Gisel A., Eriksson N-E. and Bongcam-Rudloff E. (2011). ”Concepts, Historical Milestones and the Central Place of Bioinformatics in Modern Biology: A European Perspective”. Bioinformatics - Trends and Methodologies. InTech. Arkiverad från originalet den 25 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120125034510/http://www.intechopen.com/articles/show/title/concepts-historical-milestones-and-the-central-place-of-bioinformatics-in-modern-biology-a-european-. Läst 8 januari 2012. 

Externa länkar