Brita Hertzberg | |
Brita Hertzberg som marketenterskan i Brechts Mor Courage och hennes barn under en folkparksturné 1955 där hon serverar sina medspelare kaffe i en paus. | |
Födelsenamn | Olga Brita Lovisa Hertzberg |
---|---|
Födelsedatum | 19 oktober 1901 |
Födelseort | Norrköping |
Dödsdatum | 17 november 1976 (75 år) |
Dödsort | Stockholm |
Make | Hadar Hellerstedt (1927–1929), Einar Beyron (1932–1976) |
Barn | Catarina Ligendza |
Genre | Opera |
Roll | Sopran |
År som aktiv | 1924–1969 |
Utmärkelser
|
Olga Brita Lovisa Hertzberg Beyron, född Hertzberg 19 oktober 1901 i Norrköping, död 17 november 1976 i Stockholm,[2] var en svensk operasångare (sopran) och skådespelare.
Hertzberg debuterade på Kungliga Teatern 1924 som Mignon och Mimi i La Bohème men hade flera år tidigare uppträtt på Arbis i Norrköping. Hon hade ett brett register av roller från Christoph Willibald Gluck till Gian Carlo Menotti. Hon sjöng bland annat de stora roller av Wagner som Brünhilde och Isolde i Tristan och Isolde och Verdi som Elisabeth i Don Carlos. Hertzberg sjöng Katerina Ismailova av Dmitrij Sjostakovitj vid den svenska premiären 1935 och medverkade vid urpremiärerna av Natanael Bergs Judith 1934 och Hilding Rosenbergs Lycksalighetens ö 1948.
Hon gästspelade vid operahusen i de nordiska länderna, Prag, Budapest, Bologna och Barcelona. Hon pensionerade sig från Operan 1954. Hennes egentliga avskedsroll var dock Amneris i Aida 1956 mot Birgit Nilsson. Efter pensionen medverkade Hertzberg vid flera teatrar som operettprimadonna och skådespelare. Hon framträdde så sent som 1969 i Östra Husby kyrka tillsammans med maken Einar Beyron under orgelackompajemang av Dag Kyndel.
Hon var gift med kantor Hadar Hellerstedt 1927–1929 och med operasångaren Einar Beyron från 1932. Deras dotter är operasångerskan Catarina Ligendza. Hennes syster skådespelaren Lisa Hertzberg var gift med Dramatenskådespelaren Axel Janse.
År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
---|---|---|---|---|
1956 | Pistache | Can-Can Cole Porter och Abe Burrows |
Ivo Cramér | Oscarsteatern[3] |
1961 | Bergsrådinnan | Dunungen Selma Lagerlöf |
Sture Ericson | Norrköping-Linköping stadsteater |
1962 | Katharina Schwarzenegg | Tre valser Oscar Straus, Paul Knepler och Armin Robinson |
Ivo Cramér | Oscarsteatern[4] |