Clas Tott | ||
---|---|---|
Titlar
| ||
Tidsperiod | 1654–1656 | |
Utnämnd av | Kristina | |
Tidsperiod | 1654–1656 | |
Utnämnd av | Kristina | |
Företrädare | Hans Wachtmeister af Björkö | |
Efterträdare | Gustaf Adam Banér | |
Tidsperiod | 1656–1658 | |
Utnämnd av | Karl X Gustav | |
Tidsperiod | 1658–1665 | |
Utnämnd av | Karl X Gustav | |
Tidsperiod | 1661–62 | |
Utnämnd av | Karl XI | |
Tidsperiod | 1664–1665 | |
Utnämnd av | Karl XI | |
Företrädare | Schering Rosenhane | |
Efterträdare | Axel Carlsson Sparre | |
Tidsperiod | 1665–1674 | |
Utnämnd av | Karl XI | |
Generalguvernör över Livland
| ||
Tidsperiod | 1665–1671 | |
Utnämnd av | Karl XI | |
Företrädare | Bengt Oxenstierna | |
Efterträdare | Fabian von Fersen | |
Andra titlar | Riksråd, kansliråd, överkammarherre | |
Yrke | Ämbetsman, diplomat, militär | |
Militärtjänst
| ||
I tjänst för | Sverige | |
Försvarsgren | Infanteriet | |
Tjänstetid | 1653–1674 | |
Grad | Fältmarskalk | |
Enhet | Svea livgarde | |
Slag/krig | Karl X Gustavs polska krig | |
| ||
Personfakta
| ||
Personnamn | Clas Tott | |
Födelsenamn | Clas Åkesson Tott den yngre | |
Född | 14 augusti 1630 Ekolsunds slott, Uppland, Sverige | |
Nationalitet | Sverige | |
Alma mater | Uppsala universitet | |
Död | 12 juli 1674 (43 år) Paris, Frankrike | |
Begravd | Braheska gravkoret, Jäders kyrka, Södermanland | |
Släkt
| ||
Frälse- eller adelsätt | Tott | |
Sätesgård | Ekolsunds slott | |
Far | Åke Henriksson Tott | |
Mor | Sigrid Bielke | |
Familj
| ||
Gift | 1665 | |
Make/maka | Anna Margareta Oxenstierna af Södermöre | |
Ätten Totts vapen. |
Clas Tott (även känd som Clas Åkesson Tott den yngre), född den 14 augusti 1630 på Ekolsund i Uppland, död den 15 juli 1674 i Paris,[1] [2] var en svensk greve, riksråd, diplomat, militär och generalguvernör över Livland, son till Sigrid Bielke och Åke Henriksson Tott.[3][4]
Efter att ha vistats några år i Frankrike kom han 1651, 21 år gammal, till drottning Kristinas hov. Ett år senare upphöjdes han till greve med Karleborg som grevskap.[5] 1654 (ej 1653) tog han plats i riksrådet och utnämndes till riksstallmästare. Innan drottningen abdikerade tilldelades han Ekolsunds slott vid Mälaren.[3][4]
Efter Kristinas abdikation anslöt han sig till den svenska armén i Karl X Gustavs polska krig, där han deltog i striderna. Han erövrade Neumarkt och Gebnitz samt slog därpå i en strid 6 000 man polska trupper på flykten. Befordrad till generalmajor, anförde han svenska förtrupperna vid framryckandet mot Warszawa 1656, där han bland annat segrade i en skärmytsling mot litauiska trupper.[6][7]
Under Karl X Gustavs tid tjänstgjorde Clas Tott en tid i en beskickning i Paris och var sedan, under Karl X Gustavs andra danska krig, med om att belägra Köpenhamn (1658). Efter reduktionen, då Ekolsunds slott återgått till staten, fortsatte hans karriär med två års ambassadörsbefattning i Paris och ett år (1664) som överståthållare i Stockholm. 1665 utnämndes han till fältmarskalk och samma år till generalguvernör i Livland, där han stannade i sju år. När han dog 1674 hade han sedan två år åter beklätt posten som ambassadör i Paris.[3][8][7]
Clas Tott vilar i det Braheska gravkoret i Jäders kyrka. Han var 1665–1672 gift med Anna Oxenstierna af Södermöre, dotter till rikskanslern Erik Oxenstierna.[9][7]
|