.jpg)
En dagstidning är en tidning som först och främst innehåller en allsidig nyhetsrapportering. I Sverige ges dagstidningar ut minst en gång per vecka (se dock veckotidning), internationellt i regel minst två gånger per vecka.
I svensk lagstiftning definieras dagstidning som en skrift som utgör allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning, som normalt kommer ut med minst ett nummer varje vecka, jämte tillhörande löpsedel och bilaga.[1] Internationellt förs statistik om dagstidningar som ges ut minst två gånger i veckan.
Det vanligaste är att en dagstidning ges ut med flera upplagor under en veckas lopp. En dagstidning med utgivning sex dagar i veckan har sexdagarsutgivning,[2] en tidning med utgivning alla veckans dagar har sjudagarsutgivning.[3]
I Sverige skiljs av tradition på morgontidningar och kvällstidningar, även om "kvällstidningar" numera också försäljs redan på förmiddagen.
De flesta moderna tidningar finns i tre storlekar:
Tidningar trycks vanligen på billigt, off white-papper[förklaring behövs]. Sedan 1980-talet har tidningsindustrin i stort sett övergått till offsettryck. Införandet av digital teknik sedan 1980-talet har i grunden förändrat tidningsproduktionen och också dess förutsättningar att konkurrera på annonsmarknaden.
Vissa tidningar använder färgat tidningspapper för att särskilja tidningen i tidningsställen. Financial Times och Dagens Industri trycks till exempel på rosa papper.
Journalisten och författaren Per Svensson beskriver en dagstidning som "[...] koncept att strukturera, redigera och paketera information och åsikter."[4]
| ||||||||||||||
|