Digraf |
---|
ll i katalanska (uttal: /lj/) är en digraf. |
En digraf är två eller fler bokstäver (grafem) som tillsammans betecknar ett språkljud (fonem),[1] till exempel hj i Hjalmar och lj i ljus.
Digraf ska skiljas från den snarlika termen ligatur. Detta senare är en sammanskrivning av två (oftast två) tecken till ett nytt tecken (bokstav). Exempel är æ (från a och e) och œ (från o och e)[1] samt typografiska sammanskrivningar med bland annat f (exempel: fi och fl). Även en del vanliga svenska bokstäver har ursprung som ligaturer (w ur v och v; även å ur a och o)
Ett antal ljud (fonem) skrivs i standardsvenska språket i form av digrafer. Nedan listas några av dessa:
En variant av digraf är dubbelskrivna konsonanter, som i standardsvenskan inte betecknar ett annat och längre konsonantfonem[a] och ofta syns efter kort vokal.
Ett relaterat begrepp är trigraf, som är tre bokstäver som bildar ett ljud.[2] Här är några exempel ur standardsvenska:
Betecknen trigraf finns i svensk skrift sedan 1867,[3] medan digraf först användes i svensk skrift 1828.[4]
|