Elof Ahrle | |
Ahrle under 1930- eller 1940-talet. | |
Född | Gustaf Elof Carlson 21 januari 1900 Nyköping, Sverige |
---|---|
Död | 3 juni 1965 (65 år) Sollentuna, Sverige |
Andra namn | Loffe, Kisen |
Maka | Naemi Briese (1931–1939; skilda) Birgit Rosengren (1940–1965; hans död) |
Barn | Carina Ahrle Leif Ahrle |
Släktingar | Per-Arne Qvarsebo (brorson) Ulf Qvarsebo (brorson) |
Betydande roller | |
Jocke Svensson i Krigsmans erinran Loffe Frid i Loffe på luffen, Loffe som miljonär och Loffe blir polis | |
IMDb SFDb |
Gustaf Elof Ahrle, ursprungligen Carlsson, född 21 januari 1900 i Nyköping, död 3 juni 1965 i Sollentuna, var en svensk skådespelare och filmregissör.[1]
Bland Ahrles mer kända filmer märks 65, 66 och jag (1936), O, en så'n natt! (1937), Åh, en så'n grabb! (1939), Alle man på post (1940), Tre glada tokar (1942), Pengar – en tragikomisk saga (1946), Sången om Stockholm (1947), Krigsmans erinran (1947), Loffe på luffen (1948), Min syster och jag (1950), Mästerdetektiven och Rasmus (1953) och Jazzgossen (1958).
Född och uppvuxen i Nyköping började Ahrle 1919 i Elin Svenssons teaterskola.[1] Han blev där och under kommande äventyrligt turnéliv kamrat med Weyler Hildebrand, Nils Ferlin och Harald Beijer. Samtidigt som han studerade på Elin Svenssons teaterskola, hade han tillfällig anställning hos Albert Ranft vid Svenska Teatern och Vasateatern.[2]
På sommaren 1920 blev han knuten till Råsunda friluftsteater samt på vintern samma år till Leopold Edins sällskap, där han fäste uppmärksamheten vid sig som Jack Chesney i Charleys tant. Han skrev även tiotalet folklustspel, det första var Smugglarkungen (1929). 1932–1937 var han knuten till Folkets hus teatern som drevs av Ragnar Klange som en i huvudsak revyteater. Som Loffe var han ofta en Ekenkis och imiterade ekensnack (gammal stockholmsdialekt). Han fick sitt genombrott 1934 i Kar de Mumma-revyn med monologen "Fotbollsakademin", vilket gjorde honom till hela Sveriges "Kisen".[3]
Elof Ahrle medverkade i 77 filmer, regisserade ibland och skrev manus till bland andra Sextetten Karlsson (1945), som byggde på en närmast självbiografisk bok. Han fick som dramatisk skådespelare en lyckad start i Herbert Grevenius Krigsmans erinran (1947) och fortsatte bland annat i Arthur Millers En handelsresandes död i folkparkerna 1959.[4]
Ahrle var 1931–1939 gift med Naemi Briese och från 1940 med Birgit Rosengren.[1] Han var son till mejeriägaren Karl August Karlsson och Karolina Matilda Carlson[5] och är far till skådespelaren Leif Ahrle och sångerskan Carina Ahrle. Han var också farbror till balettdansaren och koreografen Per-Arne Qvarsebo och till skådespelaren Ulf Qvarsebo.[1]
Ahrle avled i cancer,[källa behövs] och är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[6][7]
År | Roll | Produktion | Regi |
---|---|---|---|
1946 | Medverkande | Bortom alla väggar, kabaret Gustaf Carlström |
Johan Falck[19] |
|
|