Fasta eller fastetid är en period då en person självmant avstår från mat och eventuellt dryck i olika utsträckning. Fasta påbjuds inom många religioner som andlig förnyelse, renande process, botgöring med mera. Man kan också fasta av hälsoskäl, ibland på uppmaning av läkare, exempelvis inför vissa typer av operationer, röntgenundersökningar eller blodprov. Det är inte helt ofarligt att fasta om det görs fel eller i för stor omfattning. Är man ovan vid fasta bör man kontakta en läkare eller dietist innan man börjar fasta.
Fastan har olika längd och innehåll i olika religioner.
Munkar fastar alltid från kl 12 till nästa dags morgonmål.
Bland annat inom romersk-katolska och de lutherska kyrkorna har man under senare tid betonat att fastetiden är en tid då man kan kämpa mot sina ovanor och erbjuder att fasta i grupp och därmed uppmuntra varandra under fastetiden. Man väljer då själv något man vill avstå ifrån, till exempel: TV-tittande, godis, alkohol och kött, tidningar eller något annat. Meningen är att avstå från något för att vinna något annat. Att vinna tid för sin familj, att få pengar över att ge till de fattiga och så vidare.
Inkafolket fastade 21-23 juni inför den stora festivalen, för att hedra solguden, Inti Raymi den 24 juni-2 juli, i Cuzco där man åt och drack i mängder i nio dagar. Under den föregående fastan fick ingen förtäring av fast föda, tändande av eld eller sex förekomma.
Att fasta av hälsoskäl kan göras i syfte att rensa kroppen från slaggprodukter, stimulera kroppens ämnesomsättning och cellproduktion samt för att stärka immunförsvaret — effekter som till stora delar dock inte påvisats av läkarvetenskapen.[1][2] Näringsintaget begränsas under perioder från en dag och uppåt. Fastans positiva effekter på kroppen, som rening och borttransport av toxiner, finns det inga vetenskapliga bevis för. Att det ger positiva effekter att fasta om utövarna får i sig mer grönsaker och frukt, men avstår från onyttig mat och alkohol råder enighet.[1][2]
Periodisk fasta (Intermittent Fasting eller IF på engelska) eller korttidsfasta innebär att man avstår från födointag under kortare perioder, vanligtvis mellan 16 och 36 timmar. 5:2-dieten är en sådan metod som populariserades under 2012 av hälsojournalisten Michael Mosley.
Det är viktigt att förstå att periodisk fasta inte är en diet i det avseendet att det inte dikterar vad du ska äta utan istället när du ska äta. Det är därför mer av ett ”ätschema” än en diet.[3]
Inom alternativmedicin har extremare former av dieter och fastor börjat praktiseras under 2000-talets första årtionde. En av dessa är torrfasta som går ut på att utsätta kroppen för uttorkning, vilket normalt är ett sjukdomstillstånd som ska behandlas. Förespråkarna menar att den förutom allmän rening ska öka immunförsvaret och byta ut stamceller, vilket vetenskapen inte kan se någon som helst grund för.[1]