Axel Gunnar Lindman, född 10 maj 1912 i Stockholm, död 20 augusti 2000 i Bromma, var en svensk arkitekt och professor i stadsbyggnad.
Lindman avlade studentexamen i Linköping 1930, arkitektexamen vid Kungliga Tekniska högskolan 1936 och vid Kungliga Konsthögskolan 1938. Han företog studieresor till Finland 1944 och 1946, Tyskland 1930, 1936 och 1938, Tjeckoslovakien 1935, Frankrike 1938, Italien 1938 och 1939 samt Nederländerna, Belgien och Schweiz 1939. Han var anställd i arkitektfirman Ahlbom-Malm 1936, på Kooperativa förbundets arkitektkontors 1937, vid Svenska Institutet i Rom 1938–39, Byggnadsstyrelsen 1939–42, länsarkitektkontoret i Stockholms län 1942–44, Vattenbyggnadsbyrån 1944–46, var assistent i stadsbyggnad vid Kungliga Tekniska högskolan 1940–45, stadsplanechef i Malmö stad 1946–56, arkitekt och avdelningschef vid Vattenbyggnadsbyrån från 1957–63 och styrelseledamot däri 1958-1977. Han var professor i stadsbyggnad vid Kungliga Tekniska högskolan 1964–69.
Som egen företagare utförde Lindman Lunnevads folkhögskola, ett flertal hyreshus och villor samt stadsplaner, erhöll ensam och i samarbete med kollegor flera pris och inköp i allmänna arkitekttävlingar, bland annat första pris i tävling om stadsplan för Gubbängen i Stockholm 1943, Guldheden i Göteborg 1945 och tidskriften Hem i Sveriges tävling om villabyggnader 1945.
Lindman var sekreterare i Svenska Arkitekters Riksförbund 1945–46, styrelseordförande i Skånsk Byggtjänst AB 1954–56, expert i zonexpropriationsutredningen 1951–52, i markvärdeutredningen 1955–57, Bostadsstyrelsen och Byggnadsstyrelsens råd för översiktlig planläggning från 1953, styrelseledamot i Statens institut för byggnadsforskning 1960–74 och ordförande i Föreningen för Samhällsplanering 1962–64. Han invaldes som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien 1970. Han författade Generalplan för Malmö (1959) och uppsatser i tekniska tidskrifter.
Wikimedia Commons har media som rör Gunnar Lindman.