Hjalmar Gullberg
Hjalmar Gullberg vid sitt skrivbord i början av 1940-talet.
Hjalmar Gullberg vid sitt skrivbord i början av 1940-talet.
FöddHjalmar Robert Gullberg
30 maj 1898
Malmö, Sverige
Död19 juli 1961 (63 år)
Holmeja, Sverige
YrkeFörfattare, poet
NationalitetSverige Svensk
SpråkSvenska
Verksam1927–1961
För statistikern med samma namn, se Hjalmar Gullberg (statistiker).

Hjalmar Robert Gullberg, född 30 maj 1898[1] i Malmö, död 19 juli 1961 i Holmeja i Skåne, var en svensk författare (huvudsakligen poet) och översättare. Han var chef för Radioteatern 1936–1950 och fungerade även som programdirektör under sina sista år 1949–1950[2], samt ledamot av Svenska Akademien 1940–1961. I Malmö finns numera Hjalmar Gullberg-sällskapet som bildades 1998. I Lund finns föreningen Hjalmar Gullberg-institutet som bildades 2016.[3][4]

Biografi

Uppväxt och tidig karriär

Hjalmar Gullberg föddes utomäktenskapligt och lämnades till fosterföräldrarna Bengt och Elsa Gullberg där han växte upp. Den biologiska modern Hilda Jonsson var kontorist på barnafadern Robert Brands kontor.

Gullberg, som studerade latin, grekiska och litteraturhistoria, blev filosofie licentiat i Lund 1927[5], var redaktör för tidningen Lundagård, blev filosofie hedersdoktor vid Lunds universitet 1944 och översatte grekiska dramer, fransk 1600-talslitteratur och spanskspråkig lyrik. Hans avhandling handlade om Ola Hansson. Som poet fick han sitt genombrott under 1930-talet hos både kritik och publik; hans dikter förenade det vardagliga och ofta ironiska med ämnen som hörde hemma inom den traditionella lyriken men som kunde förefalla omöjliga att hitta ett samtida litterärt språk för: kärlek, andlighet, frihet, sorg.

Han medverkade även som artikelförfattare i Svensk uppslagsbok.[5] Innan han hade fått sitt litterära genombrott skrev han tillsammans med Bengt Hjelmqvist texten till Skånska slott och herresäten, känd genom Edvard Perssons insjungning. Under studietiden blev han vän med Ivar Harrie. Han tillbringade många somrar i Falsterbo tillsammans med Anders Österling.

1940- och 1950-talet

Under andra världskriget blev han en av landets mest lästa och älskade poeter, en ledande gestalt i den så kallade beredskapspoesin, och gjorde samtidigt mycket för att sprida lyrik och teater via radion. Gullberg var en drivande kraft bakom radioprogrammet Dagens dikt även om han inte startat programserien och valde ofta själv vad som skulle läsas upp. Han anses till exempel ha gjort valet av Tegnérs Det eviga den 9 april 1940, några timmar efter beskedet om den tyska invasionen i Danmark och Norge.

Gullbergs förankring i traditionell metrik och ovilja mot mera formella experiment gjorde att han under de sista krigsåren av de tongivande modernistiska kritikerna och poeterna ansågs vara i otakt med sin samtid: med den mera radikalt desillusionerade och experimentella 1940-talistgenerationen försvann skalderna i gammal stil, samtidigt som religiös diktning blev mer problematisk än tidigare. Gullberg föll för delar av de nya modernistiska idealen: i Dödsmask och lustgård (1952) är de metafysiska anspråken nedskruvade, den kristne guden detroniserad och många av de ironiska vitsarna borta. Formen har gått från bunden till fri vers, men tonen i dikter som Dödsmask och Åt halvgudarna är mer högtidlig, öppen och passionerad än någonsin tidigare. Hans dikt "Till en Näktergal i Malmö" tolkades av Östen Warnerbring på albumet Skåne.

De sista åren

Bökebergs slott. Bakom fönstret längst till höger på andra våningen hade Hjalmar Gullberg sin skrivarlya.
Hjalmar Gullbergs och Greta Thotts anspråkslösa gravsten.

Gullberg led mot slutet av sitt liv av nervsjukdomen myasthenia gravis, som gjorde att han en period var tvungen att ligga i respirator. Han tog sitt liv genom att dränka sig i sjön Yddingen vid stranden till Bökebergs slott. Han var vid tillfället gäst hos sin trolovade, grevinnan Greta Thott på Bökeberg.[6]

Gullberg är begravd på S:t Pauli mellersta kyrkogård (kvarter 6, grav 177) i Malmö. Hans arkiv finns på universitetsbiblioteket vid Lunds universitet. På huset på Västergatan i centrala Lund i vilket Gullberg bodde har Lunds kommun satt upp en plakett.

Bibliografi

Samlade upplagor och urval

Översättningar i urval

Tonsättningar av Hjalmar Gullbergs lyrik (urval)

Priser och utmärkelser

Referenser

Källor

Vidare läsning

Noter

  1. ^ Hjalmar Gullberg Nationalencyklopedin, webbupplagan
  2. ^ Sverige Radio 60 år Sveriges Radios årsbok 1964
  3. ^ Henrik Venant tar sig an Fröding och Boye Sydsvenskan 6 april 2017. Läst 8 april 2017
  4. ^ På turné med Hjalmar Gullberg Arkiverad 31 december 2018 hämtat från the Wayback Machine. Skånska Dagbladet 2 februari 2017. Läst 30 december 2018
  5. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  6. ^ Stefan Ersgård Grevinnan & Författaren Arbetet 1998-05-24

Externa länkar

v • r
Ledamöter av Svenska Akademien, stol 7
Lista över ledamöter
Auktoritetsdata
Kategorier