| Jonas Stadling | |
 Jonas Stadling år 1900. | |
| Född | 12 november 1847 Bergs kommun, Sverige |
|---|---|
| Död | 11 maj 1935[1][2][3] (87 år) Adolf Fredriks församling[3], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[3] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Journalist, författare, upptäcktsresande |
| Redigera Wikidata | |
Jonas Jonsson Stadling, född 12 november 1847 i Myssjö i Jämtland, död 11 maj 1935 i Stockholm, var en svensk baptistpredikant, tidningsman och skriftställare.
Jonas Stadling var son till hemmansägaren i Lockåsen och Svedje, Myssjö Jöns Jönsson och Hedvig Stadling, vars mor tillhörde ätten Planting-Berglod.[4] Jonas Stadling upptog följaktligen moderns släktnamn.
1869–1873 gick Stadling på Baptistsamfundets pastorsskola Betelseminariet.[5] Det följdes av studier i Uppsala 1875–1876, Genève och Manchester 1876–1878, samt företog 1880–1883 vidsträckta resor i Amerika.
Efter hemkomsten ägnade han sig åt undervisning och tidningsmannaskap i frikyrklig riktning. År 1891 blev han medarbetare i "Aftonbladet". Under hungersnöden i Ryssland 1892–1893 bereste han detta land, där han som ombud för amerikanska filantroper understödde Lev Tolstojs nödhjälpsverksamhet.
År 1897 medföljde han som korrespondent för "Aftonbladet" Salomon August Andrée till Spetsbergen. På våren följande år anträdde han med två följeslagare en färd till norra Sibirien för att där, om möjligt, inhämta upplysningar om den förolyckade Andréexpeditionen. Färden ställdes till Irkutsk och därifrån till Lenaflodens mynning, varifrån Stadling fortsatte i öppen båt, efter hund eller ren längs kusten över Tajmyrhalvön till Jenisejs mynning samt uppför denna flod, varefter expeditionen återvände till Sankt Petersburg och Stockholm, dit den anlände i december 1898. Något spår av Andrée fanns ej, men resan gav värdefulla botaniska resultat. Stadling var därefter verksam som föreläsare och skriftställare samt sysslade med filantropiska ärenden.
Stadling finns representerad i Den svenska psalmboken 1986 med översättning av ett verk (nr 10) och i frikyrkliga psalmböcker som Psalmer och Sånger (1987) med tre verk (nr 10, 337 och 663) samt Segertoner 1988 med minst ett verk (nr 331) och Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 (SMF 1920).
| ||||||||
|