Kulturreservat är ett svenskt bevarandeinstitut som infördes 1999 med miljöbalken,[1] i analogi med det äldre naturreservat.
Avsikten med införande av kulturreservat var att möjliggöra vård och bevarande av värdefulla kulturpräglade landskap. I ett kulturreservat kan hela områdets natur- och kulturmiljövärden skyddas och vårdas, inklusive byggnader, anläggningar, fornlämningar och mark. Även sådana värden som består av verksamheter, kunskaper och traditioner kan hanteras inom ramen för förvaltningen av ett kulturreservat.
Det fanns 2021 36 statligt och tio kommunalt inrättade kulturreservat i Sverige.[2] Kulturreservaten sammanlagda yta 2015 var 7 389 hektar, varav Lillhärjåbygget upptar 2 891 hektar.[3]
Inget kulturreservat
Begreppet ”kulturreservat” användes före införandet av Miljöbalken 1999 lokalt i bemärkelsen ”bebyggt område som bevaras som kulturminnesmärke”.[5] Denna äldre användning av begreppet kulturreservat används fortfarande ofta i dagligt tal, till exempel om Åsöberget i Stockholm,[6] Kulturreservatet Gathenhielm i Majorna i Göteborg[7] och Klippans kulturreservat i Göteborg. Tidigare har också Wadköping i Örebro benämnts kulturreservat, men betecknas numera friluftsmuseum.
|