| Kurt Harald Almqvist | |
 Tage Lindbom och Kurt Almqvist. | |
| Född | 11 mars 1912 i Falun |
|---|---|
| Död | 8 april 2001 |
| Skola | Traditionella skolan · sufism · philosophia perennis |
| Intressen | Religionsfilosofi |
| Influenser | René Guénon · Frithjof Schuon |
| Influerat | Tage Lindbom |
Kurt Harald Almqvist, född 11 mars 1912 i Falun, död 8 april 2001, var en svensk romanist, religionsfilosof, författare och företrädare för philosophia perennis (den tidlösa visheten).[1]
Efter studentexamen i Falun år 1930 flyttade han till Stockholm för att bland annat läsa litteraturhistoria för professor Martin Lamm. Han tillbringade några studieår i Tyskland, Italien, Frankrike och Estland för att sedan läsa ryska och franska vid Uppsala universitet och tyska och engelska vid Stockholms högskola.
Omkring 1941 började han doktorera i ämnet romanska språk i Uppsala och läste då även arabiska för professor H.S. Nyberg. Almqvist blev filosofie licentiat i romanska språk vid Uppsala universitet 1948 och filosofie doktor 1951. Han disputerade med en vetenskaplig utgåva av den provensalska trubaduren Guilhem Adémars dikter,[2] som utarbetades under två år vid École nationale des chartes och Bibliothèque nationale i Paris.
Almqvist var verksam som docent i romanska språk vid Uppsala universitet 1951–1954 och som lektor i engelska, franska, spanska och ryska vid läroverk i Avesta 1954–1955, Stockholm 1955–1965, och Strängnäs 1965–1976.[3]
Almqvists bibliotek och arkiv finns idag tillgängliga för allmänheten på Sigtunastiftelsen. Boksamlingen speglar de mystiska traditionerna inom världsreligionerna samt en universell och västerländskt orienterad form av islamisk sufism – perennialismen.[4]
Kurt Almqvist är begravd på Södra kyrkogården i Strängnäs.[5]
Vid sidan av sina språkstudier odlade Almqvist även estetiska och andliga intressen. Han publicerade poesi i litteraturtidskrifter och debuterade 1945 med diktsamlingen Vallfärd till mitten. Större delen av sitt författarskap ägnade han dock åt att introducera den tidlösa visheten i Sverige. I början av 1940-talet hade han kommit i kontakt med den schweiziske sufimästaren och metafysikern Frithjof Schuon.[6] Kontakten förmedlades genom hans bror, diplomaten Karl Fredrik Almqvist. I två volymer har Kurt Almqvist presenterat René Guénons och Frithjof Schuons religionsfilosofi: I tjänst hos det Enda respektive Tidlös besinning i besinningslös tid. Han är tillsammans med Tage Lindbom den främste företrädaren för den traditionella skolan i Sverige.
| ||||||||||||||||
|
