 Datorgenererad bild av Mars Express | |
| Status | Aktiv |
|---|---|
| Typ | Kretsare |
| Organisation | ESA |
| Större entreprenör | Astrium |
| NSSDC-ID | 2003-022A[1] |
| Uppdragets varaktighet | 20 år, 8 månader och 20 dagar (22 februari 2024) |
| Webbplats | ESA Mars Express |
| Uppskjutning | |
| Uppskjutningsplats | Bajkonur |
| Uppskjutning | 2 juni 2003, 17:45 GMT |
| Uppskjutningsfarkost | Sojuz/Fregat |
| Omloppsbana runt Mars | |
| Gick in i bana | 25 december 2003, 03:47 CET |
| Excentricitet | 0,571 |
| Banlutning | 86,3° |
| Omloppstid | 7,5 h |
| Apoapsis | 10 107 km |
| Periapsis | 298 km |
| Egenskaper | |
| Massa | 666 kg |
| Dimensioner | 1.5 x 1.8 x 1.4 m |
| Effekt | 460 W |
Mars Express är den första europeiska rymdsonden som sänts till planeten Mars.
Mars Express fick sitt namn för att den byggdes snabbare än liknande projekt.
Mars Express uppdrag var att:
- fotografera Mars yta med högupplösning (10 m/pixel) samt valda delar med extrem högupplösning (2 m/pixel)
- skapa en karta med mineralsammansättning av ytan (100 m/pixel)
- undersöka atmosfärens effekt på marsytan
- undersöka växelverkan mellan atmosfär och solvindarna
Mars Express skulle gå i en bana runt Mars under ett marsår, 670 dagar.
Fredagen den 23 januari 2004 rapporterade ESA att man med hjälp av spektrometer ombord på satelliten uppmätt spektrum från väte. Strålningen är baserad på reflektion från solens synliga och infraröda ljus. Mätdatan kom från Mars nordpol. Vätet förekommer i vad som förmodas vara is. Dessutom kunde man tyda spektrum från frusen koldioxid.
