Република Советикэ Сочиалистэ Молдовеняскэ Republica Sovietică Socialistă Moldovenească Молдавская Советская Социалистическая Республика | |||
Sovjetrepublik | |||
|
|||
Nationellt valspråk: Moldaviska: Пролетарь дин тоате цэриле, униць-вэ! Översatt: Proletärer i alla länder, förenen eder! | |||
Huvudstad | Kisjinov | ||
---|---|---|---|
Area | 33 843 km² | ||
Folkmängd | 4 335 400 (1989) | ||
Befolkningstäthet | 128 invånare/km² | ||
Grundad | 1940 | ||
I Sovjetunionen: | |||
- från | 1940 | ||
- till | 1991 | ||
|
Moldaviska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Moldaviska SSR,[a] var åren 1940–1991 en av 15 rådsrepubliker i Sovjetunionen.
Moldaviska SSR låg mellan Rumänien och Ukraina och omfattade ett område som bestod av delar av Bessarabien och Moldova. I enlighet med Molotov-Ribbentroppaktens hemliga tilläggsprotokoll (1939) tillföll Bessarabien Sovjet och den 2 augusti 1940 ockuperades Moldavien av sovjetiska styrkor, Av dessa områden skapades den socialistiska sovjetrepubliken Moldavien. Efter Sovjetunionens fall blev Moldaviska SSR 1991 den självständiga Republiken Moldavien.
Befolkningen bestod 1989 av cirka 64,5 % moldaver, 13,8 % ukrainare, 13 % ryssar, 3,5 % gagauzer, 2 % bulgarer och 1,5 % judar. Större delen av stadsbefolkningen utgjordes av ryssar (72 % i de tio största städerna), medan moldaver utgjorde 80 % av befolkningen på landsbygden.[1]
Moldaviska SSR var ett utpräglat jordbruksland med vin-, majs-, vete-, solros-, tobaks-, sockerbets- och fruktträdsodling samt livsmedelsindustri.
|
|