Muslimska kalendern eller islamiska kalendern är en månkalender. Tideräkningen börjar 16 juli 622 då profeten Muhammed emigrerade från Mekka till Medina. Det arabiska ordet för denna emigration är hijra och den muslimska kalendern kallas därför även hijrakalendern. När ett datum anges efter hijrakalendern brukar man skriva ett H vid årtalet, men även AH (latin anno hegirae), det vill säga år efter hijra.^[1][2]

Idag är det den 25 Shawwal 1445 i den islamiska kalendern. Datumet kan skilja en dag beroende på region^[3] och ifall det finns olika åsikter om nymånen har skådats en viss dag eller inte.^[4]

Beskrivning

Ett år i den muslimska kalendern omfattar i enlighet med Koranen (9:36) tolv månader. Varje månad motsvarar månens synodiska omloppstid, vilket innebär att de är 29 eller 30 dagar, och att ett år är 354 dagar. Eftersom året är kortare än jordens omloppstid kring solen förskjuts månaderna gradvis i förhållande till årstiderna. Ursprungligen var skillnaden mellan den muslimska och västerländska kalendern 622 år, men det har nu minskat till omkring 579 eftersom ett muslimskt år är kortare.

Anledningen till att muslimerna använder en månkalender är att flera av islams religiösa plikter är knutna till vissa månader och att månens nytändning enligt Koranen visar tidpunkten då dessa skyldigheter skall börja fullgöras. Fastan skall exempelvis genomföras under månaden ramadan från tidpunkten då nymånen första gången visar sig fram till nästa nytändning. Detta innebär att månadernas längd då måste motsvara månens synodiska omloppstid. Ett tillförande av en extra månad för att anpassa räkningen till ett solår fördöms som hedniskt av Koranen (9:37).

Speciella dagar under året

Nyårsdagen infaller den första dagen i månaden muharram.

Eftersom fredagen för muslimerna är dagen för kollektiv dyrkan och den obligatoriska samlingsbönen kan den liknas vid sabbaten i judendomen och söndagen i kristendomen. Dock påpekar Gud själv i Koranen (50:38) att han inte tröttnade efter skapelsens sex dagar och fordrar ingen vila från sitt "arbete". Därför kan muslimerna sköta sina vanliga affärer före och efter fredagsbönen som under en vanlig arbetsdag enligt Koranen (62:9-10).^[5]

Kalenderns månader

Enligt Koranen (9:36) är fyra månader heliga och enligt islams traditioner är dessa muharram, rajab, dhu-al-qa'dah och dhu-al-hijjah.^[6]

Årtal

I många muslimska länder används även den gregorianska kalendern parallellt med den muslimska kalendern för att få tideräkningen i överensstämmelse med den övriga världens.

Med följande formler kan man räkna om årtal från den gregorianska kalendern till hijrakalenderns årtal och tvärtom:

${\displaystyle G\approx H\cdot {\frac {32}{33))+622}$

${\displaystyle H\approx {\frac {33}{32))\cdot (G-622)}$

G (årtal enlig den gregorianska kalendern) , H (årtal enligt hijrakalendern)

För att slippa de tidsödande räkneoperationerna använder man sedan gammalt tabeller där alla data finns noggrant uträknade. Numera finns digitala omvandlingsprogram.

Se även

• Viktiga dagar i shiaislam
• Persiska kalendern

Källor

Noter

Externa länkar

• Islamiska.org