Plejaderna (från grekiskans Πλειάδες), är i den grekiska mytologin titanen Atlas sju döttrar tillsammans med havsnymfen Pleione.[1] Plejaderna är systrar till Kalypso, Hyaderna och Hesperiderna.
I förbund med Hyaderna kallas de Atlantider, vilka var ammor och lärare åt den unge vinguden Dionysos. Plejaderna (astronomi) är även en stjärnhop i Oxens stjärnbild.

Etymologi

Namnet Plejaderna, eller grekiskans Πλειάδες troddes tidigare stamma från deras moders namn Pleione, på grekiska Πληιόνη. Detta har sedermera omvärderats då det är mer troligt att namnet kommer ifrån grekiskans pleo (πλέω eller πλεῖν), med betydelsen att segla eller navigera.
Denna härledning av namnet finner stöd i bl.a. Vergilius verk Georgica, där det beskrivs att stjärnhopen nattetid syns på himlavalvet från mitten av maj till början av november, och därmed säsongen då medelhavet var farbart för antikens fartyg.[2]
Även om tanken på Plejaderna som sjöfartsstjärnor är mycket trolig, finns flera andra härledningar av ordet. Ytterligare en förklaring anknyts till det antik-grekiska ordet för duvor, peleiades (πελειάδες), medan ännu en härledning är till ordet pleion (πλειον) i betydelsen flertal eller många.

Legender i grekisk mytologi

Legender i andra kulturer

Plejadernas synliga placering på himlavalvet har gjort att de har blivit omtalade i många mytologier, däribland den japanska där namnet på stjärnhopen är Subaru. Detta har givit bilmärket Subaru dess namn, och även dess logotyp.

De sju systrarna

Plejaderna (1885) av Elihu Vedder.

Många namn har genom legendernas spridning och översättning givits till de sju Plejaderna, och på svenska är deras namn oftast en så rak översättning från grekiskan som möjligt. Värt att notera är även systrarnas relationer till gudarna, och deras avkommor därigenom.

Referenser

  1. ^ [a b] ”NE nätupplaga”. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/plejaderna-%282%29. Läst 27 maj 2014. 
  2. ^ Vergilius Georgica, 1.136.
  3. ^ Nordisk familjebok (1915):Uggleupplagan. Band 21, Papua - Posselt, s. 1059-1060
  4. ^ Bulfinch, Thomas Bulfinch's Mythology Barnes and Noble, 2006, pp. 194-195.

Externa länkar