Mitt liv som hund är en svensk dramafilm, som regisserades av Lasse Hallström och som hade svensk biopremiär den 12 december 1985. Den är baserad på Reidar Jönssons delvis självbiografiska roman med samma namn från 1983. Filmen berättar historien om pojken Ingemar Johansson (spelad av Anton Glanzelius), som i slutet av 1950-talet bor med sin familj i en kuststad i södra Sverige. Hans liv är kantat av olika missöden, vilket han hanterar genom att jämföra sig med andra som har haft det mycket värre. På grund av hans mammas (Anki Lidén) svåra sjukdom skickas Ingemar över sommaren till sin morbror Gunnar (Tomas von Brömssen) i en bruksort i Småland, där han skapar nära band med några av ortens excentriska och godhjärtade invånare.

Lasse Hallström skrev filmens manus tillsammans med Brasse Brännström och Pelle Berglund. Med Jönssons medgivande gjorde Hallström filmen till en fri bearbetning av originalromanens berättelse. På grund av förseningar i manusarbetet hade Manfred Serner, den tilltänkte skådespelaren till rollfiguren Ingemar, blivit för gammal för rollen, som i stället gick till Anton Glanzelius. Filmen producerades av Waldemar Bergendahl från AB Svensk Filmindustri och inspelades mellan vintern och sommaren 1985 i Kalmar och bruksorten Åfors i Småland.

Mitt liv som hund fick ett mestadels positivt mottagande i Sverige under sin premiär. Vid Guldbaggegalan 1986 tilldelades den guldbaggar för bästa film och bästa skådespelare till Glanzelius. Filmen blev även en stor succé både kommersiellt och bland kritikerna i USA. Vid Oscarsgalan 1987 nominerades filmen till kategorierna bästa regi och bästa manus efter förlaga, och tilldelades en Golden Globe Award för bästa utländska film. ► Läs mer

Senast visade utmärkta artiklar: Katarina Parr – Stadsplanering i Sverige – Oljeskiffer

• ... Bäckadräkten (se bild) beskrivits som Sveriges första unisex-folkdräkt?
• ... Skorpion var en amerikansk sportbil med glasfiberkaross och hade lika kort hjulbas som en Fiat 600?
• ... Martta Koskinen var den sista kvinnan som avrättades i Finland?
• ... Eric Matson, en av utvandrarna från Nås, drev en fotofirma i Jerusalem?
• ... att Mireille Miller-Young och Celine Parreñas Shimizu forskar på kulturens bilder av afroamerikaner respektive asiater?

• Länk till äldre artikelpuffar

6 september

Swazilands nationaldag

Namnsdag: Lilian, Lilly (Sverige) • Felicia, Felix (finlandssvenska)

Denna dag i historien:

• 1620 – Puritanernas skepp Mayflower avseglar från engelska Plymouth. Dessa nybyggare ankommer till nuvarande Massachusetts den 11 november samma år.
• 1901 – USA:s 25:e president William McKinley blir skjuten i ett attentat. Han avlider åtta dagar senare.
• 1970 – Folkfronten för Palestinas befrielse, PFLP, kapar fyra passagerarplan och flyger dessa till Jordanien.
• 1997 – Planeten Uranus måne Caliban upptäcks.
• 1998
  – Svenske skådespelaren Ernst-Hugo Järegård avlider (se bild).
  – Japanske filmregissören Akira Kurosawa avlider.
• 2007 – Italienske tenoren Luciano Pavarotti avlider.

Focus er eit nederlandsk progressivt rockeband skipa i Amsterdam i 1969 av klaverspelaren, vokalisten og fløytespelaren Thijs van Leer. Bandet har hatt fleire inkarnasjonar gjennom historia si. Sidan desember 2016 har bandet bestått av van Leer, trommeslagaren Pierre van der Linden, gitaristen Menno Gootjes og bassisten Udo Pannekeet. Tidlegare medlemmar har vore gitaristen Jan Akkerman, trommeslagaren Hans Cleuver og bassistane Martijn Dresden, Bert Ruiter og Bobby Jacobs. Gruppa har selt ein million plater i USA.

Opningssporet frå gjennombrotsalbumet Focus II, «Hocus Pocus», vart ein av dei mest kjende songane til gruppa, med eit attkjennande gitarriff og jodlinga, plystring og tullevokalen til van Leer som utvikla seg gjennom ein improvisert jam. Akkerman skreiv «Janis» som ei hyllest til Janis Joplin, og avslutningssporet «Eruption» strekkjer seg over 23 minutt og er delt inn i fleire delar inspirert av operaene Orfeo ed Euridice av Christoph Willibald Gluck og L'Orfeo av Claudio Monteverdi, med ein kombinasjon av rock, jazz og klassisk musikk. Les meir …