Regeringen Solberg var Norges regering från den 16 oktober 2013 till den 14 oktober 2021. Regeringschef var Høyres partiledare, statsminister Erna Solberg.[1]
I stortingsvalet 2013 erhöll de borgerliga partierna Høyre, Kristelig Folkeparti och Venstre samt Fremskrittspartiet en majoritet av rösterna. Regeringssamtal inleddes den 10 september 2013.
Den 30 september 2013 meddelades att regeringssamtalen var klara och att Høyre tillsammans med Fremskrittspartiet kommer att bilda en minoritetsregering som erhåller stöd av Kristelig Folkeparti och Venstre.[2] Solberg framhöll att en ”historisk överenskommelse” slutits mellan de fyra partierna,[3] och att om Kristelig Folkeparti och Venstre ville inträda i regeringen vid ett senare tillfälle skulle möjligheten erbjudas.[4] Den 24 januari 2020 avgick Fremskrittspartiet från regeringen. Regeringen fortsatte att styra på grundval av Granavolden-deklarationen.
Regeringsförhandlingar inleddes den 1 oktober 2013 i Sundvollen.
Denna regering var den första som inkluderade statsråd från Fremskrittspartiet.
Sammanfattningsvis bestod regeringen (alltid med Erna Solberg som statsminister) av följande partier olika perioder:
- 2013-2018: Høyre, Frp
- 2018-2019: Høyre, Frp, Venstre
- 2019-2020: Høyre, FrP, Venstre, KrF (var en majoritetsregering under denna period)
- 2020-2021: Høyre, Venstre och KrF
Ministären
* Statsminister eller departementschef
Förändringar i departementsstrukturen
Den 1 januari 2014 genomförde regeringen förändringar i departementsstrukturen.[6]
Förberedande förändringar vid regeringsskiftet
Det är vanlig praxis att eventuella förändringar i departementsstrukturen sker vid årsskiften, något som huvudsakligen beror på att man vill undvika omfattande omflyttningar i statsbudgeten. Den nya regeringen varslade emellertid vid tillträdet om en del förändringar, såsom att enstaka arbetsuppgifter allaredan vid regeringsskiftet skulle få ny ansvarig minister.
- Fornyings-, administrasjons- og kirkedepartementet fick inget statsråd, men ansvarsområdena fördelades sålunda:
- Kommun- och regionministern fick hand om Arbeidsgiverpolitisk avdeling, Avdeling for bygg, sikkerhet og tjenester, Statsforvaltningsavdelingen, Avdeling for IKT og fornying (med undantag för uppgifter knutna till koordinering av bredbandspolitiken), Same- og minoritetspolitisk avdeling, Administrasjonsavdelingen och Kommunikasjonsenheten.
- Bredbandspolitiken skulle kommunikationsministern ansvara för.
- Kyrkoärendena skulle underställas kulturministern.
- Nærings- og handelsdepartementet fick ansvaret for Konkurransepolitisk avdeling.
- Kommun- och regionministern fick också ansvaret for Planavdelingen i Miljøverndepartementet.
- Fiskeri- och kustministern skulle hädanefter bara ha ansvar för Fiskeri- og havbruksavdelingen, Sjømatavdelingen och Kommunikasjonsenheten i sitt departement. Kyst- og miljøavdelingen skulle underställas kommunikationsministern, medan Avdeling for forskning, styring og administrasjon skulle förestås av närings- och handelsministern.
- Näringslagstiftningen överfördes från Justis- og beredskapsdepartementet till Nærings- og handelsdepartementet.
- Vidar Helgesen, som blev statsråd vid Statsministerens kontor och hade ansvar för samordning av EES-frågor och relationerna med EU, fick också ansvar för motsvarande arbetsuppgifter i Utenriksdepartementet.
- Miljöministern förlorade alltså ansvaret för Planavdelingen, men övertog ansvaret för klimat- och skogssatsningen i Utenriksdepartementet (och Norad). Hon skulle också förvalta statens köp av utsläppsrätter (tidigare under Finansdepartementet).
Förändringar per 1 januari 2014
Från årsskiftet 2013–2014 blev de förberedande förändringarna permanenta och följande förändringar i departementsstrukturen gjordes:[7]
- Fornyings-, administrasjons- og kirkedepartementet lades ned, och det utvidgade Kommunaldepartementet fick namnet Kommunal- og moderniseringsdepartementet.
- Fiskeri- og kystdepartementet och Nærings- og handelsdepartementet lades ned, och Nærings- og fiskeridepartementet inrättades. Departementet skulle ha två statsråd.
- Miljøverndepartementet bytte namn till Klima- og miljøverndepartementet.
- Kulturdepartementet bytte namn till Kultur- og kirkedepartementet.
- Arbeidsdepartementet bytte namn till Arbeids- og sosialdepartementet.
