| Seth Bremberg | |
 | |
| Född | 14 november 1899[1] Karlstads stadsförsamling[2][1], Sverige |
|---|---|
| Död | 25 november 1963[3] (64 år) Engelbrekts församling[3], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[3] kartor |
| Andra namn | Ada A:son Susegård |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Författare |
| Arbetsgivare | Grönköpings Veckoblad (1925–)[4] |
| Redigera Wikidata | |
Seth Emil Bremberg född 14 november 1899 i Karlstad,[5] död 25 november 1963 i Stockholm[6], var en svensk redaktör och författare, vars verksamhet i huvudsak var knuten till skämttidningarna Grönköpings Veckoblad och Söndagsnisse-Strix. Som Grönköpingsförfattare använde han pseudonymen Ada A:son Susegård .
Föräldrar var järnhandlaren Carl Bremberg och Berta Juringius. Han avlade studentexamen 1918 och studerade sedan humanistiska ämnen vid Stockholms högskola 1918–1921. Under studenttiden medverkade han i studenttidningar och var bland annat redaktör för studentkårens tidning Gaudeamus.
Bremberg debuterade i Grönköpings Veckoblad 1924. Från 1931 och fram till sin död lät han under pseudonymen Ada A:son Susegård ge ut en lång rad böcker med bidrag hämtade ur veckobladet. Han blev redaktör och ansvarig utgivare för tidskriften 1942, varvid han efterträdde grundaren Hasse Zetterström, och kvarstod fram till sin död 1963.
Han var vidare redaktör och ansvarig utgivare för Söndagsnisse-Strix från 1943 till nedläggningen 1955 och från 1944 medarbetade han i drygt tio år även i Stockholmstidningen. Utanför Grönköpingssfären skrev han bl.a. under pseudonymerna Ankapetus, Père Noble och Måndags-Nils.
Hösten 1925, alltså året efter Brembergs debut, skrev Nils Hasselskog (1892–1936) sitt första bidrag till Grönköpings Veckoblad.[7] Hasselskog var den originelle och litterärt framstående författaren, medan Bremberg skrev i den tradition som fortfarande är tidningens huvudlinje - ironiska kommentarer till dagsaktuella händelser. Att de båda medarbetade under samma tid har gjort att Brembergs insatser lätt kommit i bakgrunden. Beskrivningen av Grönköpings politiker under Brembergs tid har emellertid analyserats av Martin Åberg i Politikern i svensk satir 1950–2000.[8] Brembergs författarskap i övrigt synes vara obeskrivet.
Bland de invånare i Grönköping som tillkommit med Brembergs medverkan märks
Ovannämnda figurer tillhör Grönköpings fasta persongalleri, men förekommer inte i de texter, som Nils Hasselskog publicerade i eget namn. För Susegård, som var Brembergs egen pseudonym, är sambandet med denne uppenbar och de två andra damerna tillkom efter att Hasselskog avlidit 1936 och Bremberg, om än inte redaktör, kunde räknas som Veckobladets huvudförfattare. Även Stig Berglund, som tillkom under andra hälften av 1930-talet, är sannolikt skapad av Bremberg.
|