Del av en artikelserie om |
Desinformation och felaktig information |
---|
Typer |
Alternativa fakta · Argumentationsfel · Deepfake · Ekokammare · Faktaresistens · Faktoid · Falsk anklagelse · Falsk flagg · Fejknyheter · Felslut · Filterbubbla · Förtal · Gaslighting · Politisk historierevisionism · Hoax · Klickbete · Konfabulation · Lurendrejeri · Lögn · Nyttig idiot · Postfaktisk politik · Potemkinkuliss · Propaganda · Pseudovetenskap · Quote mining · Skräpvetenskap · Social manipulation · Spoofing · Spinn · Subversion · Vandringssägen · Vanföreställning · Vidskepelse |
Motåtgärder |
Källkritik · Skepticism · Vetenskap · Vetenskaplig metod |
Skepticism, (av grek. skeptikos, plural skeptikoi, sökare eller frågare) är ett begrepp som används på olika sätt inom filosofi, religion och vetenskap, och dessa olika betydelser bör inte blandas ihop med varandra. Skepticism är generellt sett ett ifrågasättande av kunskapspåståenden som bara baseras på ren tro eller dogm.[1][2]
Filosofisk uppfattning härstammande från antiken som innebär ett betvivlande av möjligheten till säkerhet i kunskap. Även om kunskap vore möjligt, skulle vi ej kunna säkerligen särskilja sanna föreställningar från falska. En underavdelning till denna skepticism är skepticism i moralfrågor.
Uppfattning där man betvivlar påståenden i hela eller väsentliga delar av religioner. Ska inte förväxlas med ateism.
Antipseudovetenskaplig (alltså vetenskaplig) inriktning, där man med vetenskapliga medel undersöker påstått vetenskapliga eller paranormala utsagor. Kopplat till organiserad skepticism.