Tagma (av grekiska τάγμα, plural τάγματα, tagmata) kallas en specialiserad grupp av segment eller metamerer som bildar en funktionell morfologisk enhet.[1][2]
Segmenten kan antingen vara sammanvuxna (som i insekternas huvud) eller ledade och rörliga mot varandra (som i insekternas bakkropp). Man får tänka sig att djuren har utvecklats från former med många likadana segment, vardera med ett benpar, till former där segmenten har specialiserats gruppvis och blivit olika; detta kallas tagmatisering. Termen används mest då man talar om leddjuren, men kan även användas inom andra stammar, till exempel ryggsträngsdjuren (kordaterna).
Namnen som ges till tagmata i olika djurgrupper är ganska godtyckliga, och tagmata i en grupp är inte homologa till dem i en annan grupp.
Den evolutionära processen som skapar tagmata genom att sammansmälta och förändra segment kallas tagmosis. Den medieras av Hox-gener och andra gener som kontrolleras av dessa.[3] Processen har studerats mycket hos bananflugan.