Den 11 oktober 2022 anmälde Gabbard att hon avsåg att lämna demokratiska partiet.[1] Sedan 2022 arbetar hon för den konservativa TV-kanalen Fox News.[2]
Gabbard, som då satt i kommunfullmäktige i Honolulu, ställde upp i valet till representanthuset i Hawaiis andra kongressdistrikt 2012, efter att den sittande ledamoten Mazie Hirono bestämt sig för att kandidera till senaten.[7] I valet i november 2012 fick Gabbard 77 % av rösterna. Då Gabbard tillträdde som kongressledamot 2013 valde hon som utövande hindu att lägga handen på Bhagavad-Gita när hon svors in, istället för bibeln som brukligt.[8]
Gabbard återvaldes till representanthuset tre gånger (2014, 2016 och 2018). År 2018 besegrade hon Republikanernas Brian Evans med röstsiffrorna 153,271 mot 44,850 (77,4 %–22,6 %).[9]
I september 2018 la Tulsi Gabbard och republikanen Walter B. Jones fram lagförslaget No More Presidential Wars Act, som syftade till att ändra det amerikanska utrikespolitiska systemet gällande vem som har rätt att förklara krig. Istället för att denna rättighet tillkommer presidenten menade Gabbard och Jones att detta skall vara kongressens befogenhet.[10]
Den 25 oktober 2019 meddelade Gabbard att hon inte skulle söka omval till representanthuset 2020 för att istället fokusera på sin presidentkampanj.[11]
När president Donald Trump ställdes inför riksrätt i december 2019 avstod Tulsi Gabbard från att rösta. Hon var en av mycket få demokrater i representanthuset som inte stödde åtalet, och mottog kritik från andra demokrater för detta.[12]
I presidentvalet i USA 2016 förespråkade Gabbard Bernie Sanders framför Hillary Clinton som demokraternas presidentkandidat. Republikanernas presidentkandidat Donald Trump vann senare presidentvalet och efter valet diskuterades Gabbard som en potentiell kandidat till att bli minister i Donald Trumps kabinett.[13] Hon gjorde också ett omtalat och kritiserat besök hos president Trump i Trump Tower kort efter att denne valts till president, ett möte som hon efteråt försvarat och beskrivit som ärligt och positivt.[14][15]
I en intervju den 11 januari 2019 bekräftade Gabbard sin avsikt att söka den demokratiska nomineringen för presidentvalet år 2020.[16] Den 2 februari 2019 lanserade Gabbard officiellt sin presidentkampanj.[17] Om Gabbard hade blivit vald, skulle hon ha blivit den första kvinnan och hindun som någonsin skulle ha tjänstgjort som president i USA. Hon skulle vara 39 år gammal vid tillträdet i januari 2021, vilket även skulle ha gjort henne till den yngsta presidenten i USA.
CNN beskrev hennes kandidatur som vilande på "en icke-interventionistisk" utrikespolitisk plattform och en populistisk ekonomisk plattform.[18] Hennes inrikespolitiska plattform har liknats vid Bernie Sanders' och har beskrivits som socialt progressiv. Bland annat stöder hon kravet på "Medicare for All" och ett flertal reformer av det ekonomiska systemet.[19][20] UHösten 2019 blossade en hård konflikt mellan Hillary Clinton och Tulsi Gabbard upp, efter att Clinton hävdat att Tulsi Gabbard bearbetades av "ryssarna" och att hon var deras "asset" (tillgång).
Tulsi Gabbard kvalicerade sig för den första, andra och fjärde Demokratiska debatten. Efter dessa debatter under våren, sommaren och hösten 2019 var hon den mest googlade av alla Demokratiska presidentkandidater.[21][22][23]
Under den andra debatten anklagade hon Kamala Harris, en av de andra kandidaterna, för hur hon tidigare skött sin tjänst som åklagare. Särskilt klandervärt, enligt Gabbard, var att Harris hållit folk fängslade längre än deras strafftid och använt dem som billig arbetskraft för delstaten Kalifornia. Hon krävde därför att Harris borde be om ursäkt till alla som "lidit under hennes regim" (som åklagare).
I oktober 2019 anklagade Gabbard media och det Demokratiska partiet för att rigga valet av demokratisk presidentkandidat. Hon hotade också att bojkotta den fjärde debatten.[24][25] Den 14 oktober lät hon dock meddela, i ett brev till sina supportrar, att hon trots allt skulle medverka i debatten.[26]
När debatten väl skedde, med Tulsi Gabbard, så framförde hon stark kritik mot debattvärdarna CNN och New York Times, eftersom hon i dessa medier påståtts vara en ryssvänlig presidentkandidat och ovillig att kritisera den syriske presidenten Bashar al-Assad.
"Just two days ago, The New York Times put out an article saying that I'm a Russian asset and an Assad apologist and all these different smears. This morning, a CNN commentator said on national television that I'm an asset of Russia. Completely despicable."[27]
Gabbard sa också att smutskastningen mot henne grundade sig i hennes kritik mot kriget i Syrien.[23][28][24]
Några dagar efter debatten, den 18 oktober, rapporterades att Hillary Clinton i en intervju påstått att Ryssland uppvaktade en kvinnlig demokratisk presidentkandidat i syfte att förmå henne att ställa upp som en Tredje parti-kandidat. Denna kvinnliga presidentkandidat är en rysk tillgång (engelska: "Russian asset"), liksom Jill Stein från Green Party, menade hon också.[29][30] Media tolkade detta som att den kvinnliga presidentkandidat som Clinton avsåg otvetydigt var Tulsi Gabbard, vilket Clintons talesperson också synbarligen medgav.[31][32][30] Senare samma dag svarade Gabbard med en bitsk tweet, där hon beskrev Hillary Clinton med följande ord:
"Hillary Clinton, you queen of warmongers, embodiment of corruption, and personification of the rot that has sickened the Democratic Party for so long"
Hon anklagade också Hillary Clinton för att vara ansvarig för en samordnad kampanj för att förstöra hennes rykte.[33] Kort efter detta fick Gabbard stöd från de demokratiska presidentkandidaterna Andrew Yang,[34]Marianne Williamson,[35]Beto O'Rourke,[36]Pete Buttigieg,[37] John Delaney,[38] och Bernie Sanders,[39] samt från president Donald Trump[40][41]. Dessa fördömde också Clintons inspel om att såväl Tulsi Gabbard som Jill Stein enbart skulle gå Rysslands ärenden, vara en rysk "asset".
Gabbard kvalificerade sig inte för någon av de återstående debatterna.
I primärvalet i New Hampshire den 11 januari 2020 fick Gabbard 3,3 % av rösterna, vilket gav henne en sjundeplats, långt efter Bernie Sanders och Pete Buttigieg som fick cirka 25 % vardera. Hon meddelade att kampanjen ändå skulle fortsätta.[42]
Kandidat
Röster (antal)
Röster (%)
Nationella delegater
Bernie Sanders
76 355
25.6
9
Pete Buttigieg
72 445
24.3
9
Amy Klobuchar
58 774
19.7
6
Elizabeth Warren
27 428
9.2
0
Joe Biden
24 911
8.3
0
Tom Steyer
10 694
3.6
0
Tulsi Gabbard
9 745
3.3
0
Andrew Yang
8 312
2.8
0
Gabbard nådde inte heller några framgångar i de efterföljande primärvalen (med undantag för den lilla ögruppen Amerikanska Samoa, där hon fick 29 % av rösterna och två delegater till konventet). Den 19 mars 2020 avslutade hon sin presidentvalskampanj, och gav sitt stöd till Joe Biden, som vid det laget hade ett klart övertag i kampen om nomineringen.[43]
Tulsi Gabbards har som presidentkandidat stöd av en rad organisationer. Däribland miljöorganisationerna Sierra Club (den Hawaiiska delen av denna organisation)[44][45] och League of Conservation Voters, fackföreningen AFL-CIO, organisationen Planned Parenthood samt sjuksköterskornas nationella organisation National Nurses United.[46]
Tulsi Gabbard är starkt emot det hon kallar för "regime change wars". Detta inbegriper bland annat USA:s stora inblandning i krigen i Afghanistan, Libyen, Irak och Syrien. Hon motsätter sig också finansiellt stöd och vapentilldelning till rebeller, terrorister och andra grupper som söker att störta olika regimer, exempelvis Assads regim i Syrien.
Exempel på uttalanden och ställningstaganden inom utrikespolitiken
2011-: Från 2011 och framåt har Gabbard återkommande krävt ett avslut på kriget i Afghanistan.[47][48]
2016: Gabbard motsätter sig en vapenaffär mellan USA och Saudiarabien på 1,5 miljarder dollar.[49]
2017: Gabbard uttryckte skepsis mot att Syriens president Assad skulle ha använt kemiska vapen mot syriska civila.[50]
2018: I en intervju med The Nation menar Gabbard att USA och dess allierade (Saudiarabien, Turkiet och Qatar) sedan 2011 har fört ett "regime change war" i Syrien i syfte att störta Syriens president Assad, och att en central del av detta har varit ett direkt och indirekt stöd till terroristorganisationer som Al Qaeda".[51]
2019: Gabbard uppmanar Trump-administrationen att offentliggöra den hemligstämplade informationen omkring 11 september-attacken i New York 2001. I synnerhet utredningen kring en möjlig inblandning av medlemmar ur den saudiska regeringen i denna attack. Gabbard menar också att det amerikanska biståndet till Saudiarabien borde stoppas till dess denna utredning offentliggjorts.[52][53]
2019: Gabbard menar att USA bör hålla sig utanför Venezuela och inte engagera sig i störtandet av landets president Nicolas Maduro.[54]
2019: Det första Tulsi Gabbard avser att göra som president enligt hennes kampanjhemsida är att ordna ett toppmöte mellan USA, Kina och Ryssland. Detta för att minska spänningarna, öka samarbetet och få ett stopp på det nya kalla kriget.
Gabbard har alltsedan hon först kandiderade till Kongressen förespråkat flera strukturella reformer av det ekonomiska och finansiella systemet. Däribland ett återupprättande av Glass-Steagall Act, utökade kapitalkrav för landets största banker och ett förbud mot "nakna kreditswappar".[55][56][57] 2014 röstade hon också för lagförslaget Audit the Federal Reserve, ett lagförslag som krävde en ordentlig genomlysning och transparens av den amerikanska centralbanken, Federal Reserve.[58]
2013 stödde Gabbard lagförslaget att genmodifierade produkter, GMO-produkter, ska ha en särskild märkning.[60][61]
Gabbard har kritiserat bygget av Dakota Access Pipeline, en pipeline för olja mellan North Carolina och Illinois, en sträcka på 1825 kilometer.
Gabbard är positiv till Green New Deal i USA, men har samtidigt kritiserat vissa skrivningar kring detta för att vara alltför vaga och för att kärnkraft ingår.
Tulsi Gabbard anser att sexarbete eller prostitution bör vara lagligt, och att denna legalisering bör ske på den federala nivån.[62]
Inom drogpolitiken menar hon exempelvis att cannabis bör vara lagligt för eget bruk.[63]
Gabbard menar att vapenkontrollen kraftigt bör förbättras för ökad säkerhet. Hon söker dock främst efter så kallade partiöverskridande lösningar inom detta område, det vill säga reformer som både demokrater och republikaner kan enas om.[64]
Den 25 november 2013 mottog Gabbard "John F. Kennedy New Frontier Award" under en ceremoni på John F. Kennedy School of Government. Detta som ett erkännande av hennes arbete för krigsveteranerna.[65]
Gabbard gifte sig med Eduardo Tamayo 2002.[68][69] Fyra år senare, 2006, tog de dock ut skilsmässa.[70] I april 2015 gifte hon sig med Abraham Williams.[71]