Ulf Peder Olrog
Ulf Peder Olrog (cirka 1950)
FödelsenamnUlf Peder Thorvaldsson Olrog
Född27 februari 1919
Stockholm
Död13 februari 1972 (52 år)
Dalarö, Stockholms län
BakgrundStigtomta, Nyköpings kommun, Södermanland, Sverige Sverige
GenreVisa
RollKompositör
År som aktiv1945-1971
Relaterade artisterAlf Prøysen, Sigge Fürst

Ulf Peder Thorvaldsson Olrog, född 27 februari 1919 i Stockholm, död 13 februari 1972[1] vid Dalarö, var en svensk folklivsforskare, programchef på Sveriges Radio, artist och kompositör.

Biografi

Uppväxt i Nyköpingsbygden

Olrog var son till tidigare ryttmästaren vid Skånska dragonerna Thorvald "Toje" Olrog och Hervor Andrén. Paret, som tidigare bodde i Ystad, flyttade till den sörmländska landsbygden då fadern bestämt sig för att avsluta sin militära bana och i stället bedriva jordbruk. Den 27 februari 1919 föddes sonen Ulf Peder, och just vid nedkomsten befann sig modern i huvudstaden. Uppväxten skedde dock på Helgesta gård utanför Stigtomta, och sex år gammal började han sin skolgång vid Bärsta skola.[2]

År 1932 avslutade familjen sin jordbrukartid och flyttade in till Nyköping. Fadern hade då fått anställning som syssloman vid Nyköpings lasarett och med befattningen följde tjänstebostad. Detta var den västra av de två grindstugorna som än idag finns kvar. Vid den här tiden hade Ulf Peder Olrog börjat på Nyköpings högre allmänna läroverk. Under sin tid vid läroverket beskrivs han av skolkamraten Lars Wellander:

"Ulf Peder var en mycket tystlåten och tillbakadragen elev som inte utmärkte sig på lektionerna eller skolan. Han var intresserad av historia och litteratur, och medverkade tidigt med att tillsammans med några kamrater uppträda genom att spela mandolin på föräldramöten. Under ytan fanns en stark viljeinriktning som under de senare skolåren tog sig uttryck i att åka runt på olika dansbanor och spela dansmusik".[3]

Olrog hade tidigt lärt sig spela piano, mandolin och gitarr och var till största delen självlärd. Hans far hade visat honom de enklaste pianoharmonierna, men han spelade huvudsakligen på gehör och hade obefintlig notkunskap. Gitarr antas han ha lärt sig spela genom en gitarrskola i Allers familjejournal.[4]

Vid läroverket bildade han tillsammans med kamraterna Georg "Frigge" Pettersson, Bertil Rapp, Leif Ericson och Tore Gullstrand orkestern Swinging Boys som repeterade i skolans musiksal. Från denna tid återfinns historier i Olrogs senare visor, till exempel Balladen om Herr Rosenbloms spelemän och genombrottslåten Samling vid pumpen. Orkestern var flitigt anlitad på dansbanorna runt Nyköping fram till avlagd studentexamen 1938.[5]

Uppsalatiden

Hösten 1938 flyttade Olrog till Uppsala för att studera nordiska språk vid Uppsala universitet. Det var under sin uppsalatid han blev god vän med Sven G. Svenson, och båda bodde på Södermanlands-Nerikes nations vind där många av Olrogs visor kom till. Med tiden blev han en känd profil inom studentlivet, och på nationen bildades så småningom Södermanlands-Nerikes orkester. Mest känd blev han genom vissamlingen Rosenbloms visor (1945–1955) med mer eller mindre parodiska eller spexartade texter; Edvard Rosenblom är författarens alter ego och huvudperson i många av visorna. För sin betydelse för nationen och hembygden installerades Olrog som hedersledamot av nationen på Gåsmiddagen 1966.

Under sin studietid gifte sig Olrog år 1946 med fil. kand. Inga Schmidt (1920–2012),[6][7] dotter till civilingenjören och riksdagsmannen Carl Schmidt och Elsa Helleberg.

Även om Olrogs studietid till stor del bestod av visdiktande och uppträdanden visade han upp mycket goda studieresultat. Han avlade en filosofie kandidatexamen i nordiska språk, klassisk fornkunskap samt historia 1942. Därefter avlade han två år senare, 1944, filosofisk ämbetsexamen i litteraturhistoria. Slutligen avlade han filosofie licentiatexamen i etnologi 1951 med sin Studier i folkets visor. Efter detta arbetade Olrog som biträdande lärare i folklivsforskning vid Uppsala universitet 1952–1959. Hans licentiatavhandling och andra vetenskapliga undersökningar utgavs 2011 av Svenskt visarkiv under titeln Studier i folkets visor.

Under 1950-talet inledde han ett givande samarbete med den norske vissångaren och författaren Alf Prøysen. De kom överens om att översätta ett urval av varandras visor till respektive språk. Båda gav varandra fria händer vid tolkandet av visorna. Detta samarbete har undersökts närmare av Bosse Westling i Prøysens Venners årsbok 2002.

Under denna tid var han också med och grundade Svenskt visarkiv och var arkivets förste chef 1951–1954.

Sveriges Radio

Olrog hade redan under 1950-talet medverkat flitigt i Sveriges Radio, och han blev fast anställd på underhållningsavdelningen 1964,[8] först som producent och sedan som programråd. Olrog låg bland annat bakom barnprogrammet Snurran och publikröstningen i Svensktoppen. Han gjorde musiken till julkalendern Teskedsgumman 1967.

År 1971 befordrades han till programchef på underhållningsavdelningen på Sveriges Radio.[8]

Död

Vintern 1971–1972 drabbades han av en svår depression och den 13 februari 1972 begick han självmord genom dränkning; han ska ha fyllt en ryggsäck med stenar och gått genom isen utanför Dalarö.[9]

Eftermäle

Olrogstipendiet

Sedan 1997 utdelas på Olrogs födelsedag ett stipendium på Nyköpings kulturhus Culturum. Det är resultatet av ett samarbete mellan de tre Rotaryklubbarna i staden samt Nyköpings kommun och delas ut till någon som främjat bevarandet och hågkomsten av Ulf Peder Olrogs visor och musikaliska verk. Sedan 1999 delas även ett ungdomsstipendium ut.

S.O.S. – Svenska Olrogsällskapet

Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

I syfte att föra Ulf Peder Olrogs visskatt vidare bildades på Södermanlands-Nerikes nation 16 juli 2011 Svenska Olrogsällskapet. Sällskapet har dock ingen officiell koppling till nationen. Sällskapet ses i regel en gång per termin för att under festliga former sjunga och spela sig igenom en del av Olrogs visskatt.

Övrigt

Den 14 december 2012 beslutade Uppsala kommuns namngivningsnämnd att den tidigare namnlösa platsen mellan Vretgränd, Bangårdsgatan och Dragarbrunnsgatan skall heta Ulf Peder Olrogs plats, och invigningen gick av stapeln med ett bejublat framförande av Samling vid pumpen framfört av Södermanlands-Nerikes nations studentorkester Hornboskapen den 28 maj 2013.[10]

Utmärkelser

Vissamlingar

Olrog skrev en stor mängd sånger under sin tid. Några av hans mest kända musikaliska verk är Konserverad gröt, Schottis på Valhall, Violen från Flen, Samling vid pumpen och Bullfest. Texterna var oftast humoristiska och ibland samhällskritiska, ofta framförda av Olrog sjungande och spelande och med en kör (Dityramb), och de spelades ofta i radio och tv. Olrog hade en röst som tillsammans med hans dialekt var lätt att känna igen.

Gravvården på Solna kyrkogård.

Diskografi

Shellackskivor

Vinylskivor

CD

Musikaliska alster

Filmmusik

Referenser

Tryckta källor

Noter

  1. ^ "Ulf Peder Olrog död", Panorama 72 Expressen : Nyhetskavalkad i ord och bild 1971-1972, sid 106. Askild & Kärnekulls, Ljungföretagen, Örebro 1972 ISBN 91-7008-214-6
  2. ^ ”Artikel av Per Klang i Södermanlands Nyheter 1999”. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418152233/http://www.sn.se/slaktvanner/2.741/1.290639?m=print. Läst 18 april 2013. 
  3. ^ Hedin s.1, Allers familjejournal
  4. ^ Hedin s.1
  5. ^ Svensson s.143
  6. ^ Elisabeth Thorsell, red (1989). Svenska släktkalendern 1989. Stockholm: Almqvist & Wiksell Internationell. sid. 265. ISBN 91-22-01318-0 
  7. ^ Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003
  8. ^ [a b] ”Ulf Peder Olrog - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ulf-peder-olrog. Läst 21 april 2021. 
  9. ^ Lars Lönnroth (26 juni 2011). ”Ord och många visor”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 26 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150526040229/http://www.svd.se/ord-och-manga-visor. Läst 25 mars 2020. 
  10. ^ "Uppsala har fått ett nytt torg" Upsala Nya Tidning 28 maj 2013
  11. ^ Ulf Peder OlrogSvensk underhållningsmusik, revyer och film 1900–1960

Vidare läsning

Externa länkar