Policy
Grundprinciperna Innehåll Neutral synvinkel Verifierbarhet Upphovsrätt Artiklar om nu levande personer Samarbete Etikett Strunta i reglerna Förutsätt att andra har goda avsikter
visa • redigera

Riktlinjer
Grundprinciperna Samarbete Etikett Strunta i reglerna Förutsätt att andra har goda avsikter Konsensus Agera inte demonstrativt Användarkonto Diskussionssidor Intressekonflikter Marionetter Redigeringskrig Sammanfattningsfältet Signera diskussionsinlägg Var snäll mot nybörjare Var djärv Innehåll Neutral synvinkel Verifierbarhet Upphovsrätt Artiklar om nu levande personer Vad Wikipedia inte är Relevans Ingen originalforskning Källhänvisningar Wikidataanvändning Stil Stilguide Artikelnamn Ämnesguider Personnamn Illustrationer Struktur Strukturering Särskiljning Externa länkar Administration Policy och riktlinjer Blockeringar Klottersanering Manual för administratörer Robotar Skrivskydd Raderingar
visa • redigera

Skribenter måste visa särskild hänsyn när de lägger till biografiskt material om en levande person till någon Wikipediasida. Vid sidan av takt och ton, lag (i Sverige bland annat EU:s Dataskyddsförordning) och Wikipedias grundprinciper finns flera policyer och riktlinjer som är särskilt relevanta för biografiska artiklar, bland annat att all information måste vara verifierbar, skriven ur ett neutralt perspektiv och encyklopediskt relevant. Denna policy förtydligar en del aspekter av dessa, men innehåller också ytterligare riktlinjer.

Uppgifterna i artikeln måste vara korrekta.^[1] Var noga med trovärdiga referenser, speciellt när det gäller biografier. Kontroversiellt eller omstritt material som saknar källor, eller har dåligt underbyggda källor om levande personer (vare sig de är positiva, negativa eller starkt ifrågasatta), skall omedelbart raderas.^[2] Dessa principer gäller även biografiskt material i artiklar som inte är biografier. Det juridiska ansvaret för alla typer av kontroversiella anklagelser på Wikipedia vilar på den skribent som skriver dem, men vi skall självfallet hjälpas åt att rensa bort dem.

Riktlinjerna gäller till största delen också användar- och diskussionssidor.

För allmänna stilråd om hur man skriver, se ämnesguiden om biografiska artiklar.

Wikipedias artiklar om levande personer kan påverka den aktuella personens liv. Wikimedia Foundation och Jimmy Wales får dagligen välgrundade klagomål på biografier där personer ofta är upprörda över osanna eller vinklade artiklar. Se kontroversen med John Seigenthaler Sr för det exempel som ledde till den engelskspråkiga motsvarigheten till denna policy.

Biografier skall skrivas ansvarsfullt, med omdöme, neutralt och encyklopediskt. Medan eventualism kan fungera i andra artiklar ska dåligt skrivna biografiska artiklar göras om till stubbar eller raderas.

Artikeln ska på ett professionellt sätt dokumentera vad trovärdiga neutrala yttre källor har publicerat om personen och, i vissa fall, vad personen har publicerat om sig själv. Den språkliga stilen ska vara neutral, hålla sig till fakta och underförstått både undvika sympatier och försvarsjournalistik.

Skribenter ska ta bort allt kontroversiellt material om levande personer som antingen

• saknar källor,
• förlitar sig på icke-trovärdiga källor,
• drar slutsatser som inte uttryckligen finns i källan.

I dessa fall gäller inte regeln om tredje återställningen gillt. Särskilt uppgifter som kan utgöra förtal måste tas bort oavsett hur många återställningar som krävs (men försök förklara vår policy, det är i allmänhet effektivare än redigeringskrig, och begär vid behov hjälp av en administratör).

Om det kontroversiella materialet upprepade gånger återinförs, trots att denna policy förklarats för användaren, bör vid behov användaren blockeras eller begäras blockerad. Vid behov kan sidan tillfälligt skrivskyddas. I allmänhet skall användaren innan blockering klart uppmärksammas på varför redigeringarna inte är lämpliga, med hänvisning till denna policy och artikelns diskussionssida, och varnas.

Principerna gäller all biografisk text på Wikipedia, inklusive icke-biografiska artiklar, diskussionssidor och användarsidor. Administratörer kan vid behov tillfälligt skrivskydda artiklar med sådana redigeringar. På diskussionssidor måste viktiga uppgifter kunna diskuteras också innan man hittat en god källa (till exempel då uppgifterna cirkulerar i massmedia), men detta får inte användas för insinuationer. Se Wikipedia:Diskussionssidor#Personuppgifter.

Administratörer som ser biografiska artiklar som saknar källor och är kontroversiella ska, om det inte finns någon tidigare version att återställa till, radera artikeln utan diskussioner.

Orsaken till att ovanstående regel alltid måste följas är att denna typ av oseriöst biografiskt material kan skada enskilda personer och strida mot lag och också annars skada Wikipedias rykte som ett seriöst uppslagsverk.

Jimmy Wales anser att:

Wales anser att att alla spekulationer omedelbart ska avlägsnas. Att sätta ((Källa saknas)) anser han vara fel. Han anser att ingen information alls är bättre än spekulationer och understryker vikten av känslighet:

Wikipedia rekommenderar att man inte skriver om sig själv, men alla är ändå välkomna att korrigera felaktigheter om sig själva, radera information som saknar källor samt att radera förtal.

Jimmy Wales uppmanar skribenter att tänka efter en extra gång då denna typ av redigeringar visar sig:

Då en icke-inloggad eller från tidigare okänd användare blankar hela eller delar av en biografisk artikel är det ofta frågan om försök att ta bort snedvriden eller felaktig information. I synnerhet om artikelsubjektet inte är speciellt känt är sådana redigeringar vanligen inte vandalisering. Andra användare bör beakta detta och undvika infekterade diskussioner och varningsmallar på användardiskussionssidor.

Allt som skrivs i en biografisk artikel om en levande person och som kan tolkas som förtal måste beläggas med trovärdiga källor. Utan källor strider artikeln mot Wikipedia:Vad Wikipedia inte är#Inget forskarforum, Wikipedia:Verifierbarhet och kan leda till förtalsanklagelser.

Tidningar och webbplatser

Information tillgänglig endast på amatörsajter på Internet, i tvivelaktiga tidningar eller egenpublicerade böcker måste hanteras med försiktighet, och om den är nedsättande ska den inte användas alls. Information som hittas i bloggar ska aldrig användas. Undantag utgörs av sådant personen själv skrivit, se nedan.

Inte heller stora dagstidningar och magasin behöver vara trovärdiga. Ribban är ofta låg att publicera sensationell information, men Wikipedia bör inte publicera skvaller. Är informationen relevant för en encyklopedisk artikel? Se också upp med uppgifter som i tidningen skrivs med svävande formuleringar, de tyder ofta på att redaktören själv är osäker på sanningshalten.

Förstahandsuppgifter

Förstahandsinformation ska användas med försiktighet. Uppgifter från offentliga register med personliga detaljer som till exempel förmögenhet, trafikförseelser, bilägande och adresser ska generellt inte publiceras. Om uppgifterna är relevanta, såsom examensdatum och bröllopsdatum för offentliga personer, och tillgängliga för allmänheten genom att de publicerats annanstans, kan förstahandsinformationen dock användas. Ange också andrahandskällan, så att andra redaktörer kan se att informationen inte skall betraktas som privat. På samma sätt kan domstolshandlingar användas för att bekräfta uppgifter som kan publiceras enligt Brott och andra straffbara förseelser nedan.

Artikelsubjektet som källa

Uppgifter som en person publicerar om sig själv, till exempel på en egen webbplats, i pressmeddelanden eller i en självbiografi kan ofta användas som bekräftelse på uppgifter som hittas annanstans, och som bekräftelse på att personen inte betraktar uppgifterna som privata (notera dock möjligheten till identitetsstöld). De kan också användas för icke-kontroversiell information, såsom födelseår. Om information från personen själv står i strid med information som saknar eller har dåligt underbyggda källor ska den senare informationen raderas.

Personen kan också bidra genom artikelns diskussionssida eller via e-post. Ibland redigerar personen själv sidan om sig själv, ofta som icke-inloggad. Man bör behandla personen med hänsyn och respekt också då sådana redigeringar görs i strid mot Wikipedias riktlinjer. I synnerhet skall försök att radera förtal respekteras, också om de görs genom att stryka hela stycken eller till och med all text i artikeln. Utgå från att personen gör det i gott syfte.

Detta betyder inte att man skall lita på information som en person skriver om sig själv. Det kan vara fråga om Wikipedia:Intressekonflikter. Saklig kritik eller obekväma fakta i enlighet med riktlinjerna nedan skall kunna finnas med oberoende om personen i fråga gillar det. Också positiva uppgifter måste gå att belägga genom trovärdiga källor. Informationen måste också vara relevant för artikeln.

Personens blogg eller personliga webbplats ska, om de används, anges som källor i artikeln.

Anonyma redigeringar

Problem uppstår ofta om den aktuella personen försöker att radera problematiskt innehåll. Eftersom de troligen inte är frekventa wikipedianer kan de inte våra riktlinjer och blir ofta anklagade för vandalism och redigeringskrig, när de i själva verket försöker att redigera artikeln i gott syfte.

Om en anonym användare eller ett nytt användarkonto blankar artikeln, eller delar av den, kan det mycket väl vara den aktuella personen som gör det. Försök att inte agera aggressivt i diskussionerna med personen, och kolla så att artikeln inte innehåller material som saknar, eller har dåligt underbyggda källor. Om så är fallet, radera materialet.

Skribenter bör vara uppmärksamma på snedvridet och skadligt material i biografier och biografisk information. Om någon försöker att sprida en agenda eller snedvridna åsikter, kräv trovärdiga neutrala yttre källor och kontrollera att materialet är relevant för det encyklopediska intresset. Begär vid behov hjälp, exempelvis på artikelns diskussionssida, för att hantera situationen.

Kritikers åsikter ska vara med i artikeln om de är relevanta för det encyklopediska intresset och om materialet inte oskäligt tynger ner artikeln. Se till att artikelns innehåll inte domineras av minoritetsåsikter eller mindre väsentliga aspekter av personen, att kritiken skrivs baserat på trovärdiga källor och att kritiken inte ges Wikipedia:otillbörlig vikt. Om kritiken representerar en marginell åsikt ska den inte finnas med i artikeln.

Innehållet ska anges med källor enligt Wikipedia:Källhänvisningar och handla specifikt om personen.

Biografier om levande personer bör skrivas med försiktighet och med respekt för personens integritet.

Offentliga personer

I fallet med kända offentliga personer finns det massor av trovärdiga yttre neutrala källor att hämta information från, och biografier på Wikipedia bör endast dokumentera vad dessa källor anger. Beskyllningar och händelser som är encyklopediskt intressanta och väl dokumenterade av trovärdiga källor kan finnas med i artikeln oavsett om de är negativa eller den aktuella personen ogillar att händelsen nämns. Om händelsen inte nämns av neutrala yttre källor, ta inte med den i artikeln.

Icke offentliga personer

Wikipedia innehåller även artiklar om personer som har blivit kända för enskilda händelser eller som annars inte är att betrakta som offentliga personer. Dessa personer ska hanteras med den respekt som privatpersoner kan kräva. Artiklarna ska endast innehålla information som är relevant för det encyklopediska intresset. Material från ursprungskällor ska inte användas om det inte har använts av en trovärdig andrahandskälla.

Om gränsfall uppstår är tumregeln att inte skada personen på något sätt. Wikipedia är en encyklopedi och inte en skvallertidning. Det är inte vårt jobb att bedriva sensationsjournalistik eller att vara navet för att sprida anklagelser om människors liv.

Ibland är det svårt att veta om en viss uppgift om en person bör nämnas i artikeln. Det går förmodligen aldrig att ställa upp absoluta regler, men här är några exempel på krav för att uppgifterna ska kunna skrivas in på Wikipedia. Kraven bygger på regler som gäller enligt svenska och europeiska personuppgiftslagar.^[3][4] Att en personuppgift förekommer i en offentlig handling (domstolsbeslut eller liknande) innebär inte att det är tillåtet att sprida den på Wikipedia.

Personens identitet

Då en person är känd under pseudonym och personens riktiga identitet inte är allmänt känd uppstår frågan huruvida Wikipedia skall nämna den. Wikimedia Foundations policy om censorer anger att information om en persons identitet kan censureras om personen själv inte offentliggjort den. Det är uppenbart olämpligt att ange information som skall censureras, men vilka fall detta gäller är inte klarlagt.

Om en person har bytt namn för att bli mer anonym, till exempel efter ett avtjänat straff, anser gemenskapen (enligt Bybrunnen-diskussion 2018^[5]) att den nya identiteten inte ska röjas av Wikipedia.

Att publicera det riktiga namnet då detta är välkänt har inte uppfattats som problematiskt.

Enligt lag känsliga personuppgifter

Delar av texten nedan återfinns sammanfattad i mallen ((KRas)) och bör uppdateras konsistent.

Dataskyddsförordningen är en europeisk förordning som reglerar behandlingen av personuppgifter och det fria flödet av sådana uppgifter inom Europeiska unionen. Förordningen innehåller en rad bestämmelser gällande grundläggande principer om att personuppgifter endast får behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt i förhållande till den registrerade. Dessa känsliga uppgifter måste behandlas med stor försiktighet så att inte levande personer ska riskera att komma till skada. Förordningen utfärdades av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd den 27 april 2016, och trädde i kraft den 24 maj 2016, men blev tillämplig först den 25 maj 2018. Dataskyddsförordningen ersatte dataskyddsdirektivet och tidigare nationell lagstiftningen, till exempel personuppgiftslagen i Sverige.

En personuppgift enligt dataskyddsförordningen är information som kan knytas till och identifiera en fysisk person som är i livet. Med behandling avses insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning, ändring, läsning, överföring, spridning, radering eller förstöring. Ett exempel på så kallad vanlig personuppgift är ett personnamn eller ett personnummer, och ibland även ett fotografi, en e-postadress, en IP-adress, en postadress, en webbkaka eller en karaktärsbeskrivning som kan identifiera en individ. Särskilda kategorier av personuppgifter som inte får registreras, utom vid särskilda undantag, är individens etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa (exempelvis allergier), sexualliv eller sexuell läggning samt sådana genetiska och biometriska uppgifter som syftar till att identifiera individen. Exempel på sådant undantag är att den registrerade har lämnat samtycke till behandling av uppgiften. Personuppgifter får bara behandlas om det har ett tydligt redovisat syfte enligt någon av sex rättsliga grunder: samtycke, avtal, rättslig förpliktelse, intresseavvägning, uppgift av allmänt intresse eller myndighetsutövning samt grundläggande intresse. I de fall individens samtycke behövs ska samtycket dokumenteras, specificera ett tydligt ändamål, vara frivilligt, tidsbegränsat, lätt att förstå och kunna tas tillbaka.

De krav som ställs på Wikipedias användare bygger på regler som gäller enligt svenska, finländska och europeiska personuppgiftslagar.^[4][6] Begreppen etniskt ursprung, ras, politiska åsikter, hälsa, religiös eller filosofisk övertygelse, sexuella aktiviteter och medlemskap i fackförening har i denna wikipediatext samma innebörd som i Dataskyddsförordningen. Begreppet sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck har i denna text samma innebörd som i den svenska diskrimineringslagen.

Känsliga personuppgifter får publiceras om personen som det gäller själv lämnat samtycke, t.ex. genom att gå ut med uppgifter om hälsa eller sexualliv offentligt i massmedia eller genom att öppet visa politiska åsikter genom att ställa upp i allmänna val. För samtliga uppgifter gäller även att man inte bara skall bedöma om man får publicera, utan även om det är relevant i sammanhanget.

Uppgifter om religiös eller filosofisk övertygelse, politiska åsikter, sexuell läggning, sexualliv eller könsöverskridande identitet kan finnas med i artikeln om

1. personen själv bekräftat uppgifterna

Kategorisering bör endast ske om personen offentligen engagerat sig i frågan, t.ex. genom opinionsbildning. Uppgifter om partners kan finnas med om de är väldokumenterade, men slutsatser om sexualitet skall inte dras enbart från dessa.

Uppgifter om sjukdom kan finnas med om

1. personen själv eller närstående (i fall av allvarlig sjukdom), berättat om dem OCH
2. sjukdomen haft inverkan på personens liv eller gärning.

Kategorisering utifrån sjukdom ska endast göras om sjukdomsfallet i sig skulle vara nog för att göra personen relevant.

Uppgifter om etniskt ursprung eller etnisk tillhörighet kan finnas med i artikeln då

1. det etniska ursprunget är relevant i sammanhanget OCH
2. personen själv har bekräftat uppgifterna offentligt.

Rasbegreppet bör inte användas för att beskriva personer.

Brott och andra straffbara förseelser

Se även Wikipedia:Att skriva om kriminalfall.

Att personer relevanta för en artikel på Wikipedia begår, anklagas för eller döms för brott kan vara relevant att skriva i en biografisk artikel, dock är det viktigt att Wikipedia inte tar ställning till någon eventuell skuld och personens inställning till det påstådda brottet bör också anges.

Wikipedia skall inte vara första platsen som publicerar sådana uppgifter utan uppgifterna bör vara allmänt kända bland läsarna (publicerade i etablerade medier tillsammans med personens namn) eller att personen själv valt att kommentera händelsen i medier, egen blogg eller liknande.

Domar som refereras i media kan användas som källor, om en person frikänns skall det också framgå i artikeln.

Några exempel

• Det är lämpligare att skriva "...enligt domen skall X ha tjuvjagat..." än "...X tjuvjagade..."
• Händelsen skall ställas i relation till personens övriga biografi. Om någon begår något mindre brott, blir dömd och betalar böter, det hela tas upp i massmedia under skeendet men inte därefter, och personen fortsätter sin karriär som tidigare, är det hela oftast inte relevant.

Alla kontroversiella uppgifter måste styrkas med källor.

För att tas upp i en artikel måste

• brottet, rättsprocessen eller domen vara av större och varaktig betydelse för personen
• och antingen
  • etablerade, svenskspråkiga massmedier med stor spridning ha publicerat anklagelsen tillsammans med personens namn eller
  • personen själv ha valt att kommentera händelsen i medier, egen blogg eller liknande.

Familj, barn, föräldrar och privata relationer

Då Wikipedia inte är en släktforskningsdatabas och alla uppgifter i artiklarna måste uppnå minimikrav på encyklopedisk relevans bör namn på föräldrar, syskon och barn endast nämnas om uppgifter om dessa personer är tillräckligt viktiga i sammanhanget samt dessutom om uppgifterna går att styrka med källor av typen biografiska lexika: Vem är det, släkt- och adelskalendrar med flera. För nu levande personer, i synnerhet under myndighetsålder, skall, förutom av make/maka, omnämnande med namn inte ske, förutom när de återfinns i en egen Wikipediaartikel, eller är såpass välkända att de skulle kunna motivera egen Wikipediaartikel.

Längd, vikt och andra kroppsmått

Kroppsmått ska endast anges om personen är känd som fotomodell, idrottare, kroppsbyggare eller någon annat notabelt sammanhang där kroppsmått är avgörande för framgång eller prestation. Kroppsmåtten skall vara sådana som är relevanta i sammanhanget (t.ex. vikt för brottare och boxare) och från den aktiva karriären. I övrigt bör kroppsmått som längd endast anges om personen är uppmärksammad just för sina kroppsmått.

Födelsedatum

För personer som själva är relevanta för en artikel anger Wikipedia så detaljerade födelsedatum som är praxis och kan styrkas med trovärdiga öppna källor. För personer som inte är relevanta för egen artikel utan endast som bipersoner till artikelsubjektet bör uppgifterna vara mer återhållsamma t. ex att endast årtalet skrivas ut. Även om uppgifterna om just svenskar är allmänt tillgängliga är det inte helt okomplicerat att publicera födelsedatum på Internet. Personnummer publiceras inte.

Kategorier innehåller inga förbehåll eller förklaringar, så kategoriseringen måste klargöras i artikeltexten. Artikeltexten måste innehålla fakta som visar varför personen har kategoriserats på ett speciellt sätt. Dessa fakta måste beläggas med källor.

Till exempel måste en artikel beskriva ett brott innan Kategori:Svenska brottslingar används, och ovanstående kriterier för brott ska vara uppfyllda. Personen måste även ha blivit dömd för brottet.

Känsliga personuppgifter

Kategorisering utifrån vissa typer av personuppgifter bör ske med vissa förbehåll. Kategorier som "personer inom svensk judendom", "personer inom HBT-rörelsen" hellre än "svenska judar" eller "homosexuella". Kategorier av typen "tyskar med aids" eller "grekiska kommunister" anses inte heller lämpliga. Kategorier som "svenska centerpartister" eller "katolska biskopar" anses inte problematiska, men den förra innehåller endast personer för vilka partimedlemskapet är relevant och personligen bekräftat.

Kategorisering utifrån dessa typer av personuppgifter eller liknande ska användas endast om:

• Personen har själv, officiellt bekräftat uppgiften

och

• personens åsikter, bakgrund eller agerande har påverkat folks omdöme om personen i fråga om den verksamhet personen är känd för.

Kön

När det saknas trovärdiga källor på vilket kön en person tillhör eller tillhörde bör personen inte kategoriseras alls utifrån kön.

Negativa omdömen

Kategorisering utifrån någon typ av negativa omdömen grundade på en persons aktiviteter eller åsikter bör användas med stor försiktighet. De bör rubriceras utan värdeladdade ord. Kategorier av typen "svenska rasister", "judiska skojare", "globalister i USA" eller "islamofober i Finland" är klart olämpliga. Kategorier som exempelvis "historierevisionister" eller "medlemmar i opus dei" är att föredra framför mer nedvärderande termer.

Kategorisering utifrån negativa omdömen eller liknande ska användas endast om:

• Personen har officiellt gått ut med sin åsikt OCH
• Personens aktiviteter eller åsikter har påverkat folks omdöme om personen i fråga om den verksamhet personen är känd för.

Kategorisering av typen "nyttiga idioter för Ryssland i Sverige", "rabiata feminister" eller "förlorare av fotbolls-VM" bör inte förekomma.

Det förekommer att personer begär att artiklarna om dem själva ska raderas. Motivet kan vara att man tycker det är olustigt att vem som helst kan redigera texten, eller att texten är felaktig eller ger en snedvriden bild. Ibland försöker personen själv blanka eller ta bort artikeln, ibland begär man det på diskussionssidan, eller genom epost till Wikimedia Foundation. Uppskattningsvis brukar sådana begäran dyka upp några gånger om året.

Principen på svenskspråkiga Wikipedia har åtminstone sedan år 2006 varit att inte radera artiklar som anses relevanta även om artikelsubjektet begär det. För att en artikel ska anses relevant räcker till exempel att den uppfyller Wikipedias relevanskriterier.

Däremot är det viktigt att man tar hänsyn till rättmätiga invändningar som artikelsubjektet kan ha mot artikeln, enligt vad som sägs i flera avsnitt ovan.

Mallen ((Källor biografi)) kan läggas in i artiklar som saknar källor, men där uppgifterna inte är så kontroversiella att de behöver tas bort omedelbart.

Mallen ((NLP)) kan läggas in på diskussionssidor till biografiska artiklar om nu levande personer.

• Wikimedia Foundations principer för artiklar om nu levande personer
• Wikipedia:Censorer, en användarbefogenhet för radering av känsliga uppgifter
• Wikipedia:Biografiska artiklar, ämnesguiden för biografier
• Wikipedia:Skillnader mellan svenskspråkiga Wikipedia och andra språkversioner#Namnpublicering, essä med exempel på praxis
• Wikipedia:Kritik, essä om mängd kritik mot artikelsubjekt och kritikens placering i en artikel

• Detta är delvis en översättning av en:Wikipedia:Biographies of living persons, som blev en officiell policy på engelska Wikipedia efter kontroversen med John Siegenthaler Sr.