Ayns bea-oaylleeaght, ta organe ny sur-rheynn kirpey bioag yl-chillagagh, jeant jeh stooghyn kirpey. Ta ny stooghyn kirpey cochianglt myr troggal as obbraghyn er lheh echey.[1] Ta organeyn çheet rish liorish obbyr er lheh, giennaghtyn organe, ass crackan sthie, crackan mooie as crackan meanagh. Dy cadjin, ta organeyn cochianglt rish y cheilley myr coryssyn organe, myr sampleyr, y corys lheieagh ny corys cuishlagh. Ta organeyn ec dagh vioag yl-chillagagh. Ec un-chillagee, ta mynoltyn jannoo obbraghyn casley roo.
Ta organe jeant jeh "ard-stoo" (parenchyma) as "lhiass-stooghyn" (stroma). Ta ard-stoo er lheh ec dagh organe: myr sampleyr, myocardium 'sy chree. Ta ny lhiass-stooghyn cur cooney da as kiangley yn organe, myr sampleyr, nearagyn, fuill as stoo kirpey kianglee.
Dy cadjin, ta ymmodee organeyn co-obbraghey myr corys organe. Ny keayrtyn, ta obbraghyn ny coryssyn shen bentyn rish coryssyn elley. Myr sampleyr, ta'n corys nearag chammah's y corys endocreenagh kianglt rish y hypothalamus, as ta cochiangley scanshoil eddyr y corys craueagh as y corys muskylagh. Er y fa shen, ta oayllee ad y cho-unnaneaghey myr corys nearag-endocreenagh as corys muskyl-craueagh.
T'ad cur jalloo-oaylleeaght lossreeyn er oaylleeaght organeyn lossreeyn. T'ad aarheynn organeyn losserey ayns organeyn aasoil (fraue, gass, duillag) ta cummal seose y lus, as organeyn gientynagh (blaa, cughlin, gametophore). Ayns dooieyn ta gientyn dy losseragh, ta ny h-organeyn aasoil gientyn unnanee y sheeloghe noa.
Ta organeyn ry-akin ayns dooieyn wheesh cramp as lieh-pheisht. Cha nel stoo kirpey taxa bunneydagh troggal organeyn; myr sampleyr, ta thoagyn jannoo ymmyd jeh sur-chillagyn.
Ta coryssyn organe sheeintagh goaill stiagh: