Flugeblom | |||
Systematikk | |||
Rike: | Planteriket | ||
Klasse: | Einfrøblada | ||
Orden: | Aspargesordenen | ||
Familie: | Orkidéfamilien | ||
Slekt: | Ophrys | ||
Art: | O. insectifera | ||
Vitskapleg namn | |||
Ophrys insectifera | |||
Økologi | |||
Habitat: | kalkrik skog eller myr | ||
Utbreiing: | Europa |
Flugeblom (Ophrys insectifera) er ei plante i flugeblomslekta Ophrys i orkidéfamilien (marihandfamilien) Orchidaceae.[1]
Flugeblom er ei spinkel plante som kan bli kring 30 cm høg, med nokre få enkeltblomar i ein open blomsterstand. Leppa på blomen er brunsvart med form og teikningar som gjer at han liknar eit insekt.
Flugeblom er den einaste representanten i Noreg for den store slekta Ophrys,[2] som bruker ein heilt spesiell metode for å sikre seg pollinering. Blomen er utforma for å likne på eit hoinsekt av ein insektart, særeigen for kvar art. Ofte har han òg ei lukt som er karakteristisk for hoene til arten. Hannane av insektarten blir i mange tilfelle klekte ut ei stund før hoene, slik at orkideen har hanninsekta «for seg sjølv» i ein periode. Dette blir kalla narrepollinering eller psudokopulasjon («falskt samleie»). Flugeblom etterliknar hoinsekt av gravekvefsar i slekta Argogorytes.
Flugeblom er bunden til kalkrik skog eller myr. I Noreg har han hovudområdet sitt vest for Oslofjorden, og har elles nokre funnstader ved Snåsa i Trøndelag og i Bodø-området i Nordland.[3] Flugeblom er freda,[4] og er på Norsk raudliste for artar oppgradert i 2021 frå nær truga til sårbar (VU).[5]
Arten finst òg i Sverige (status LC, svensk namn flugblomster),[6] i Danmark (CR, dansk namn flueblomst)[7] og i Finland (EN, finsk namn kimalaisorho).[8]
Flugeblom (engelsk namn fly orchid) veks spreidde stader på Dei britiske øyane utanom Skottland, og er verna gjennom den britiske Handlingsplan for biodiversitet.[9] I den britiske raudlista har arten status som sårbar (VU),[10] slik han òg er i England og Wales.[11][12] I Irland har han status som nær truga (NT).[13]
I Estland (estisk namn kärbesõis) veks flugeblom mest på øyane og vest på fastlandet og er rekna som nær truga (NT).[14] I Latvia (latvisk namn mušu ofrīda)[15] er arten sjeldan og veks berre i vest på kalkrik mark. Han er klassifisert som sterkt truga (kategori 1 – draud iznīkšana).[16] I Litauen (litauisk namn musinis ofris) vart arten oppdaga i 1993 og er berre kjend frå fire lokalitetar i nord og midt i landet.[17] Han er rekna som kritisk truga (CR).[18][19]
Ei melding om funn av underarten Ophrys insectifera ssp. aymoninii (av somme rekna som ein egen art, Ophrys aymoninii) sør i Litauen er ikkje verifisert.[20]
I Benelux veks arten (nederlandsk namn vliegenorchis, fransk namn ophrys mouche) i Nederland no berre i Limburg. I Belgia er han i sterk tilbakegang og no svært sjeldan i Flandern, litt vanlegare i kalkområda i Vallonia.[21][22] I den nederlandske raudlista er arten rekna som kritisk truga (CR, ernstig bedreigd).[23] I Belgia er han rekna som kritisk truga (CR, ernstig bedreigd) i Flandern og sterkt truga (EN, en danger) i Vallonia.[24][25] I Luxembourg er han rekna som sterkt truga (EN).[26]
I England er det påvist at flugeblom kan danne hybridar med biblom (Ophrys apifera × insectifera, òg kalla Ophrys ×pietzschii),[27] men denne er svært sjeldan. Hybriden med Ophrys sphegodes (Ophrys insectifera × sphegodes eller Ophrys ×hybrida)[28] er påvist nokre gonger i Kent.[29]