
1654 – MDCLIV 370 år sedan
År 1651 \| 1652 \| 1653 1654 1655 \| 1656 \| 1657
Årtionde 1630-talet \| 1640-talet 1650-talet 1660-talet \| 1670-talet
Århundrade 1500-talet 1600-talet 1700-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1654 MDCLIV
Ab urbe condita	2406
Armeniska kalendern	1103 ԹՎ ՌՃԳ
Assyriska kalendern	6404
Bahaikalendern	-190–-189
Bengaliska kalendern	1061
Berberkalendern	2604
Brittiskt regeringsår	5 Cha. 2 – 6 Cha. 2 (Interregnum)
Buddhistisk kalender	2198
Burmesiska kalendern	1016
Bysantinska kalendern	7162–7163
Koptiska kalendern	1370–1371
Erianska kalendern	2820
Etiopiska kalendern	1646–1647
Judiska kalendern	5414–5415
Vikram Samvat	1710–1711
Sakakalendern	1576–1577
Kaliyuga	4755–4756
Holocen kalender	11654
Nri-Igbo	654–655
Persiska kalendern	1032–1033
Muslimska kalendern	1064–1065
Nengō (Japan)	Jōō 3 (承応3年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorian minus 10 dagar
Koreanska kalendern	3987
Minguokalendern	258 före ROC 民前258年
Thailändsk kalender	2197
Unixtid

1654 (MDCLIV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Händelser

2 februari – Skeppet Örnen avseglar från Göteborg mot Nya Sverige. Resan blir äventyrlig och tar 109 dagar, varunder ett hundratal av de 350 ombordvarande hinner omkomma.

13 mars – I Sverige uppgår Hudiksvalls och Härnösands län i Västernorrlands län.^[1]
Slutet av mars – Första bremiska kriget utbryter, eftersom staden Bremen enligt Westfaliska freden skall vara svensk, men staden inte vill finna sig i detta.

22 maj – Skeppet Örnen, under befäl av Johan Risingh, anländer till Nya Sverige.

6 juni – Drottning Kristina abdikerar och efterträds på den svenska tronen av sin kusin Karl X Gustav som kröns till kung av Sverige samma dag.
10 juni – Kristina lämnar Sverige "tre timmar efter mörkrets inbrott".

5 augusti – Kristina slår sig ner i ett palats i Antwerpen.
22 augusti – 23 judiska flyktingar från Brasilien bosätter sig i Nya Amsterdam, och skapar kärnan för vad som kommer att bli den största judiska bosättningen i stadsmiljö någonsin, den i New York.^[2]
28 augusti – Rikskanslern Axel Oxenstierna dör efter 42 år på posten. Hans son Erik blir ny rikskansler.

24 oktober – Karl X Gustav gifter sig med Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp då hon också kröns till drottning av Sverige.

28 november – Recessen i Stade sluts mellan Sverige staden Bremen, vilket avslutar Första bremiska kriget. Staden blir svensk.

Sverige och England ingår en handels traktat.
Balttysken Reinhold Rademacher får i uppdrag att anlägga ett manufakturverk för järn-, stål- och kopparförädling i Eskilstuna.
Karl X Gustav ger order om att förstärka försvaret i de baltiska provinserna sedan Ryssland gjort framgångsrika anfall mot Polen.
Det svenska riksrådet gör upp planer för ett kommande krig och väljer mellan att anfalla Danmark eller rikta anfallet österut. Man erbjuder Polen bistånd mot Ryssland i utbyte mot landområden, men anbudet antas inte. Därför kommer anfallet att riktas mot just Polen.
Carl Gustaf Wrangels gods Skokloster börjar byggas efter ritningar av Jean de la Vallée och Nicodemus Tessin d.ä.
Herman Fleming blir en av kung Karl X Gustavs närmaste män och kommer framöver att införa en ekonomisk åtstramningspolitik i Sverige.
Ledningen i Afrikanska kompaniet ändras, så att det nu blir helt svenskägt och -styrt.

Födda

25 januari - Ebba Mauritzdotter Lewenhaupt, svensk hovfunktionär och donator.
6 februari – Francesco Mochi, italiensk skulptör under manierismen och barocken.
10 juni – Alessandro Algardi, italiensk barockskulptör.
28 augusti – Axel Oxenstierna, svensk greve, riksråd och statsman samt rikskansler sedan 1612.^[3]
9 september – Petrus Claver, spansk jesuit och missionär, helgon.