Fria Proteatern (tidigare NJA-gruppen) var en fri teatergrupp, som var verksam i Stockholm 1971–1990, då flera medlemmar delade ett bostadskollektiv på Klippvägen 8 i Lidingö.
Fria Proteatern hade sina rötter i musikgruppen The Mascots, som startades på 1960-talet av ett antal musikstuderande. År 1967 kom de i kontakt med Dramaten och anlitades som musiker för flera pjäser. Under namnet NJA-gruppen gjorde de 1969 en pjäs om Norrbottens Järnverk AB i Luleå. Efter att ha spelat vid en strejk i Kiruna valde gruppen att byta från Dramaten och bli medlemmar av Proteatern [1] (Proteatern bildades i juli 1967 av bland annat Per Ragnar och Fred Hjelm) inom Riksteatern. Gruppen bildade i juni 1971 den fristående teaterensemblen Fria Proteatern [2]. I teatergruppen kom att ingå skådespelare som bland andra Mia Benson, Tomas Bolme, Per Sandborgh, Stefan Ringbom, Anders Forsslund, Gunnar Idering, Rolf Skoglund, Inger Liljefors, Elisabeth Nordkvist, Stefan Böhm, Tom Deutgen och Stig Engström.
Fria Proteatern hade åren 1974–1990 en fast scen i Scalateatern i Stockholm.[3]
År | Produktion | Upphovspersoner | Regi | Noter |
---|---|---|---|---|
1971 | Pjäsen om Norrbotten | |||
1972 | Kalle Anka | |||
Skogsmördarna | ||||
Typerna och Draken | Gunnar Ohrlander[5] | Premiär 1972-10-27, Borgarskolan, Stockholm. Länk till affisch https://web.archive.org/web/20160913210006/http://www.affischerna.se/progg_poster/fria-proteatern-typerna-och-draken-2/ | ||
1973 | Mäster Palm lever om [6] | Gunnar Ohrlander och Carsten Palmaer | Stefan Böhm | Scenografi Helena Henschen |
Musiken hade en viktig roll i Fria Proteaterns pjäser och man utgav även flera grammofoninspelningar. I januari 1972 låg deras låt "Har du hört vad som hänt" på Svensktoppen i tre veckor. Kompositör var Stefan Ringbom och bland övriga musiker märktes Rolf Adolfsson, Anders Forsslund och Gunnar Idering. Bland deras övriga låtar märks "Bonnieroperan" (1972).
1986 kom den ryske skådespelaren och gitarrpoeten Vladimir Vysotskijs sånger ut i svensk översättning och tolkning av bröderna Ola och Carsten Palmaer, och började framföras på scen av Fria Proteatern. Sångerna tilltalade omedelbart en stor publik under gruppens turné runtom i Sverige. De framträdde även på Vladimir Vysotskijs egen scen, Tagankateatern i Moskva.
Fria Proteatern lades ner 1990, men fortsatte även senare att samarbeta, prova nytt material och nya medlemmar, skriva nya arrangemang och fortsätta att leta sig fram i den sångskatt som finns kvar efter Vladimir Vysotskij och hans vänner.[7] Under oktober och november 2012, november 2013 och mars 2014 uppträdde de med nyöversatta och sällan sjungna sånger ur Vysotskijs och hans vänners repertoar. Några är skrivna av förebilder som Bulat Okudzjava och Aleksandr Vertinskij. Andra är förbrytarvisor från Odessa.[7]
|