Jordgubbe
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRosordningen
Rosales
FamiljRosväxter
Rosaceae
UnderfamiljRosoideae
SläkteSmultronsläktet
Fragaria
ArtJordgubbe
F. × ananassa
Vetenskapligt namn
§ Fragaria × ananassa
Auktor(Weston) Rozier

Jordgubbe (Fragaria × ananassa) är en hybrid inom smultronsläktet (Fragaria), som i sin tur tillhör familjen rosväxter.

Namnet jordgubbe syftar både på plantan och på bäret. Ur vetenskaplig synvinkel är jordgubben dock inte ett bär, utan ett fruktförband med nötter, då de egentliga frukterna är "bärets" gula prickar. Den är alltså en skenfrukt, det vill säga en uppsvälld blombotten. Som omogna är bären grönvita, och mognar mot allt djupare rött. Det finns också en vit variant av jordgubben, denna saknar det röda färgämnet och kan därför ätas av allergiker som inte tål de vanliga röda jordgubbarna.

Historik

Den moderna jordgubben är en hybrid som odlades fram i Bretagne i Frankrike runt 1740-talet. Den är resultatet av en korsning mellan scharlakanssmultron (F. virginiana) från östra Nordamerika, kända för sin smak, och jättesmultron (F. chiloensis)[1] från Chile och som hämtats av Amédée-François Frézier för sin storlek.[2] Till sist korsades den framkomna korsningen med parksmultron.[3] I Sverige introducerades jordgubbar under senare hälften av 1700-talet.

Odling, egenskaper och användning

De färdigutvecklade och plockade röda jordgubbarna är fullt ätbara och äts vanligen på sommaren i Skandinavien och Finland. Åtminstone i Sverige är det populärt som självplock, särskilt inför midsommar.[4][5] Jordgubbsodling i stor skala är en krävande verksamhet både när det gäller teknik och mängden arbetskraft som behövs.[6]

Världens 10 största jordgubbsproducenter
     Rang      Område      Produktion
     (ton)
   Andel
    (%)
1 Kina Kina [7] &&&&&&&&03113000.&&&&&03 113 000 38,36
2 USA USA &&&&&&&&01371573.&&&&&01 371 573 16,90
3 Mexiko Mexiko &&&&&&&&&0458972.&&&&&0458 972 5,66
4 Turkiet Turkiet &&&&&&&&&0376070.&&&&&0376 070 4,63
5 Spanien Spanien &&&&&&&&&0291870.&&&&&0291 870 3,60
6 Egypten Egypten &&&&&&&&&0283471.&&&&&0283 471 3,49
7 Sydkorea Sydkorea &&&&&&&&&0209901.&&&&&0209 901 2,59
8 Polen Polen &&&&&&&&&0202511.&&&&&0202 511 2,50
9 Ryssland Ryssland &&&&&&&&&0189000.&&&&&0189 000 2,33
10 Tyskland Tyskland &&&&&&&&&0168791.&&&&&0168 791 2,08
Total världsproduktion &&&&&&&&08114373.&&&&&08 114 373 100,00
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2014.[8]

Vitaminer

Jordgubbar innehåller förhållandevis mycket C-vitamin, till och med mer än vad apelsin gör (52 mg/100 g[9]). I jordgubbar mättes halten C-vitamin av svenska Livsmedelsverket 2011 till 61 mg per 100 g, vilket var mindre än svarta och röda vinbär men mer än exempelvis vita vinbär och krusbär.[10]

Förvaring

Efter plockning håller jordgubbarna bäst om de förvaras svalt. Vid kylförvaring har svenska jordgubbar en hållbarhetstid på cirka 5 dagar, medan jordgubbar från andra länder har en hållbarhetstid på cirka 10 dagar.[11]

Vid frysförvaring bör jordgubbarna lättsockras för bäst smak och hållbarhet. Bärfrämjandet rekommenderar även att jordgubbarna skivas först. Hållbarhetstiden i frys är cirka 3–4 månader för osockrade och cirka 12 månader för sockrade. Jordgubbarna kan ändra struktur efter frysning, så frysta jordgubbar lämpar sig därför mindre bra för garnering.[12]

Prissättning, vikt och volym

Jordgubbar säljs oftast efter förpackningens nettovikt i kg.

Jordgubbars skrymdensitet är cirka 0,5 kg/liter. I Sverige förpackas jordgubbar vanligtvis i lådor som rymmer 1 liter. Därmed väger varje låda cirka 0,5 kg.

Servering

För bästa smakupplevelse bör jordgubbar serveras rumstempererade.[13]

Etymologi

Blommor
Blomma
Fruktförband
Plockade jordgubbar

När jordgubbar introducerades i Sverige på slutet av 1700-talet kallades de ananassmultron på grund av sitt latinska namn (F. ananassa) (jämför ananasgubbe).[14]

Ordet "jordgubbe" är belagt i svenska språket sedan 1638[15] och användes tidigare för parksmultron, men allteftersom den moderna jordgubben ersatte parksmultronet i odlingar så övertog den parksmultronets gamla namn. "Gubbe" är från början dialektalt och betyder liten klump.

Sorter

Några populära sorter bland yrkesmässiga jordgubbsodlare i Sverige, med ursprungsland och ursprungsår, samt ungefärligt mognadsdatum i mellersta Sverige. I södra Sverige mognar de vanligen en vecka tidigare än angivna dagar och i norra Sverige 14-30 dagar senare.

Tidiga sorter

Medeltidiga sorter

Sena sorter

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ ”Catalogue of Life - 2014 Annual Checklist :: Species details”. www.catalogueoflife.org. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16783063. Läst 5 november 2019. 
  2. ^ ”Strawberry, The Maiden With Runners”. Botgard.ucla.edu. Arkiverad från originalet den 6 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100706193324/http://www.botgard.ucla.edu/html/botanytextbooks/economicbotany/Fragaria/index.html. Läst 5 december 2009. 
  3. ^ ”jordgubbe - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jordgubbe. Läst 9 april 2024. 
  4. ^ ”Jordgubbskaoset – långa köer till odlingen”. Nerikes Allehanda. 23 juni 2022. https://www.na.se/2022-06-23/jordgubbskaoset--langa-koer-till-sjalvplockningen. Läst 3 juli 2023.  [inloggning kan krävas]
  5. ^ Brolléus, Per (24 juni 2021). ”Poppis att plocka jordgubbar – Mats: Blir jobbigt att stå i kö”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/lang-ko-till-jordgubbslandet-mats-det-blir-jobbigt-att-sta-i-ko. Läst 3 juli 2023. 
  6. ^ ”Jordgubbsodlingar | Maalahden Marjat – Malax Bär” (på amerikansk engelska). https://www.lang.fi/odling/jordgubbar/. Läst 9 april 2024. 
  7. ^ Kina utom Taiwan.
  8. ^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 13 februari 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 14 februari 2017. 
  9. ^ Carlsson, Hanna (8 december 2020). ”Så mycket C-vitamin finns i apelsin – jämfört med andra citrusfrukter”. www.mabra.com. https://www.mabra.com/nyttig-mat/apelsin-nyttigare-an-andra-citrusfrukter/7132958. Läst 3 juli 2023. 
  10. ^ Veronica Öhrvik, Irene Mattisson, Anders Staffas och Hanna Sara Strandler (2011). Bär - analys av näringsämnen. Rapport 12 - 2011. sid. 14. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2011/2011_livsmedelsverket_12_vitaminer_bar.pdf. Läst 3 juli 2023 
  11. ^ ”Förvara blåbär och andra färska bär”. ICA.se. https://www.ica.se/artikel/forvara-blabar-och-andra-farska-bar/. Läst 3 juli 2023. 
  12. ^ Källström, Eva (5 augusti 2020). ”Frysa in och tina bär – tänk på det här för bästa resultat | Land.se”. Land. https://www.land.se/mat-dryck/frysa-tina-bar/. Läst 3 juli 2023. 
  13. ^ ”Doften avgör jordgubbarnas smak”. SVT Nyheter. 22 juni 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/doften-avgor-jordgubbarnas-smak. Läst 3 juli 2023. 
  14. ^ ”Jordgubbshistoria | Bärfrämjandet”. https://barframjandet.se/jordgubbshistoria/. Läst 3 juli 2023. 
  15. ^ Svenska Akademiens ordbok: Jordgubbe

Källor

Externa länkar