Olympiska sommarspelen 1968
Grenar	172 grenar i 20 sporter
Deltagare
Nationer	112
Aktiva	5 530
Män	4 750
Kvinnor	780
Värdskap
Land	Mexiko
Ort	Mexiko City
Arena	Estadio Olímpico Universitario
Invigning	12 oktober 1968
Spelen öppnades av	Mexikos president Gustavo Díaz Ordaz
Läste deltagarnas ed	Pablo Garrido
Läste funktionärernas ed	Ej förrän 1972
Elden tändes av	Norma Enriqueta Basilio Sotelo
Avslutning	27 oktober 1968
← Tokyo 1964 München 1972 →

Olympiska sommarspelen 1968 var de nittonde moderna olympiska spelen. De hölls i Mexico City i Mexiko mellan 12 och 27 oktober 1968.^[1] Cirka 3,8 miljoner åskådare såg tävlingarna på plats.

Beslutet att förlägga spelen i Mexico City, som är beläget på 2 300 m höjd över havet, var mycket kontroversiellt eftersom man ju var medveten om att luften på denna höjd innehåller 30 % mindre syre än vid havsytan. Det gav också utslag för många, som tävlade i uthållighetstävlingar, men samtidigt sattes nya världsrekord i samtliga herrgrenar i friidrott på distanser upp till och med 400 m (även stafetter) liksom också i längdhopp och trestegshopp. Det mest spektakulära rekordet satte amerikanen Bob Beamon i längdhopp 8,90 m – det fortfarande gällande olympiska rekordet och världsrekordet kom att stå sig i 23 år.

Att notera

• Enriqueta Basilio var den första kvinnan som tände olympiska elden.
• Den första kvinna att försvara titeln på friidrottens 100 m blev Wyomia Tyus, USA.
• Debbie Meyer, USA, blev första kvinnliga simmare att ta tre guld i individuella grenar.
• Lia Manoliu, Rumänien, deltog i sitt femte OS och tog slutligen guld (tidigare två brons, 1960 och 1964), 36 år gammal. Det var i damernas diskus som hon vann på 58.28 m.
• Věra Čáslavská, Tjeckoslovakien, vann fyra guld och två silver i damernas gymnastik. På grund av Sovjets invasion av Tjeckoslovakien två månader före spelen var hon otroligt populär i Mexico City.
• För fjärde gången i rad vann Al Oerter, USA, herrarnas diskus, denna gång på 64.78.
• Amerikanen Dick Fosbury introducerade ett nytt sätt att hoppa höjdhopp, med ryggen mot ribban. Han vann på 2,24. Hans hoppstil, kallad "Fosbury-flopp" har sedan dess varit den dominerande inom grenen.
• Sverige visade upp två medaljfamiljer;
  • Ulf, Jörgen och Peter Sundelin vann 5.5-metersklassen i segling.
  • Bröderna Fåglum Gösta, Sture, Erik och Tomas Fåglum tog silver i cykelns lagtempo.
• Bob Beamon vann längdhoppet på världsrekordet 8.90.
• Tommie Smith och John Carlos, USA, (guld och brons på 200 m) blev tvingade att lämna den olympiska byn efter sin stillsamma protest på prispallen. De höjde ena armen med knuten svartbehandskad näve i luften under flagghissningen och nationalsången. Det var deras protest mot hur de svarta behandlades i USA. Trots den värdiga protesten blev IOK förargade och beordrade USA:s ledning att ta bort dem från den amerikanska OS-truppen - vilket alltså också gjordes. Att de behandlades så illa var en skam för den olympiska rörelsen. Peter Norman, som tog silver på 200 meter, bar märket för Olympic Project for Human Rights på sin dräkt vid ceremonin så som de andra två också gjorde, men blev inte direkt straffad. För detta straffades han istället senare med förvägrande till deltagande i Olympiska sommarspelen 1972.
• För första gången gjordes vissa drogtester - i skytte och modern femkamp skulle man förhindra att skyttarna tog något lugnande inför tävlingen - Första diskvalifikationen drabbade den svenske moderna femkamparen Hans-Gunnar Liljenwall som tagit två mellanöl inför skjutmomentet. Här tappade Sverige en bronsmedalj i lagtävlingen.

Sporter

Medaljfördelning

Plac.	Land	Guld	Silver	Brons	Totalt antal medaljer
1	USA	45	28	34	107
2	Sovjetunionen	29	32	30	91
3	Japan	11	7	7	25
4	Ungern	10	10	12	32
5	Östtyskland	9	9	7	25
6	Frankrike	7	3	5	15
7	Tjeckoslovakien	7	2	4	13
8	Västtyskland	5	11	10	26
9	Australien	5	7	5	17
10	Storbritannien	5	5	3	13

Deltagande nationer

Totalt deltog 112 länder i spelen 1968. Amerikanska Jungfuöarna, Barbados, Brittiska Honduras (nu Belize), Centralafrikanska republiken, El Salvador, Guinea, Honduras, Kongo-Kinshasa, Kuwait, Nicaragua, Paraguay och Sierra Leone debuterade vid dessa spel. Västtyskland och Östtyskland deltog för första gången som separata länder.

Referenser

Externa länkar

• Olympiska rörelsen
• Officiell rapport

• Wikimedia Commons har media som rör Olympiska sommarspelen 1968.
  Bilder & media

v • r Olympiska spelen Sommarspelen Aten 1896 • Paris 1900 • Saint Louis 1904 • Aten 1906² • London 1908 • Stockholm 1912 • Berlin 1916¹ • Antwerpen 1920 • Paris 1924 • Amsterdam 1928 • Los Angeles 1932 • Berlin 1936 • Helsingfors 1940¹ • London 1944¹ • London 1948 • Helsingfors 1952 • Melbourne 1956 • Rom 1960 • Tokyo 1964 • Mexico City 1968 • München 1972 • Montréal 1976 • Moskva 1980 • Los Angeles 1984 • Seoul 1988 • Barcelona 1992 • Atlanta 1996 • Sydney 2000 • Aten 2004 • Peking 2008 • London 2012 • Rio de Janeiro 2016 • Tokyo 2020 • Paris 2024 • Los Angeles 2028 • Brisbane 2032 Vinterspelen Chamonix 1924 • Sankt Moritz 1928 • Lake Placid 1932 • Garmisch-Partenkirchen 1936 • Sankt Moritz 1940¹ • Cortina d'Ampezzo 1944¹ • Sankt Moritz 1948 • Oslo 1952 • Cortina d'Ampezzo 1956 • Squaw Valley 1960 • Innsbruck 1964 • Grenoble 1968 • Sapporo 1972 • Innsbruck 1976 • Lake Placid 1980 • Sarajevo 1984 • Calgary 1988 • Albertville 1992 • Lillehammer 1994 • Nagano 1998 • Salt Lake City 2002 • Turin 2006 • Vancouver 2010 • Sotji 2014 • Pyeongchang 2018 • Peking 2022 • Milano–Cortina 2026 Övrigt Antikens olympiska spel • Internationella olympiska kommittén ¹ Inställda på grund av världskrig • ² Inofficiellt