Månader
◄◄ ◄ 13 april ► ►►
Veckodag 2024: Lördag
Mar · April · Maj
Årets 103:e dag (104:e under skottår) 262 dagar till årets slut
Må	Ti	On	To	Fr	Lö	Sö
1	2	3	4	5	6	7
8	9	10	11	12	13	14
15	16	17	18	19	20	21
22	23	24	25	26	27	28
29	30
2024
Alla datum
Januari • Februari • Mars
April • Maj • Juni • Juli
Augusti • September • Oktober
November • December

På Wikimedia Commons finns media som rör 13 april Se även Mall:13 april

13 april är den 103:e dagen på året i den gregorianska kalendern (104:e under skottår). Det återstår 262 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar

Helgdagar

Påskdagen firas i västerländsk kristendom för att högtidlighålla Jesu återuppståndelse efter korsfästelsen, åren 1800, 1873, 1879, 1884, 1941, 1952, 2031, 2036.

Namnsdagar

I den svenska almanackan

Nuvarande – Artur och Douglas
Föregående i bokstavsordning
- Aldor – Namnet infördes på dagens datum 1986 men utgick 1993.
- Artur – Namnet infördes på dagens datum 1901 och har funnits där sedan dess.
- Atle – Namnet infördes på dagens datum 1986 men utgick 1993.
- Douglas – Namnet infördes 1986 på 27 september. 1993 flyttades det till dagens datum och har funnits där sedan dess.
- Justinus – Namnet fanns, till minne av en filosof i Palestina, som halshöggs i Rom på 160-talet, på dagens datum före 1901, då det utgick.
Föregående i kronologisk ordning
- Före 1901 – Justinus
- 1901–1985 – Artur
- 1986–1992 – Artur, Aldor och Atle
- 1993–2000 – Artur och Douglas
- Från 2001 – Artur och Douglas
Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

Nuvarande^[1] (revidering 2020) – Etel

I föregående i revideringar^[2]
- 1929 – Etel
- 1950 – Etel
- 1964 – Etel
- 1973 – Etel
- 1989 – Etel
- 1995 – Etel
- 2000 – Etel
- 2005 – Etel
- 2010 – Etel
- 2015 – Etel
- 2020 – Etel

Händelser

1055 – Sedan påvestolen har stått tom i ett år väljs Gebhard av Dollnstein-Hirschberg till påve och tar namnet Viktor II, men avlider två år senare.
1523 – Sedan den dansk-norske kungen Kristian II har blivit avsatt den 20 januari samma år tvingas han denna dag lämna Danmark och går i exil till Nederländerna. Tio år senare gör han ett försök att återta de nordiska tronerna (inklusive den svenska) under det danska inbördeskriget Grevefejden, men blir då tillfångatagen och får tillbringa resten av sitt liv (till 1559) i fängelse.
1598 – Den franske kungen Henrik IV utfärdar ediktet i Nantes, som stadgar att katolicismen ska vara Frankrikes statsreligion och förhindrar protestantismens vidare utbredning i landet. De franska protestanterna, som kallas hugenotter, blir dock garanterade trosfrihet, medborgerliga rättigheter och fri religionsutövning. Ediktet gör därmed slut på de franska religionskrigen, som från och till har varat sedan 1562. 1685 upphäver dock den dåvarande kungen Ludvig XIV ediktet, vilket leder till en stor utvandringsvåg av franska protestanter.
1714 – Den svenska staden Västerås drabbas av en stor stadsbrand. När staden återuppbyggs får den tyske trädgårdsmästaren Bernhard Johan Bohnsack i uppdrag att anlägga en ny stadsträdgård, vilket han gör på Munkholmen. Där börjar han odla de gurkor, som sedermera blir karaktäristiska för staden och ger den smeknamnet Gurkstaden.
1742 – Den tysk-brittiske tonsättaren Georg Friedrich Händels oratorium Messias uruppförs vid en välgörenhetskonsert i den irländska huvudstaden Dublin. Det blir omedelbart en stor framgång och Händel uppför det varje år vid påsk fram till sin död 1759.
1812 – En urtima riksdag öppnas i Örebro i Sverige och pågår fram till 18 augusti. De viktigaste händelserna under denna riksdag, som blir den sista som hålls utanför Stockholm, är att man inrättar Sveriges första värnplikt, den så kallade beväringen, och att man under sommaren sluter fred i det krig mot Storbritannien, som har varat sedan 1810.
1919 – Brittiska trupper dödar hundratals fredliga demonstranter i den indiska staden Amritsar, då general Reginald Dyer beordrar soldaterna att beskjuta folkmassan, som demonstrerar mot det brittiska styret i Indien. Enligt officiella uppgifter uppgår antalet döda till 379 och sårade till 1 100, men dessa uppgifter har ifrågasatts och antalet döda kan uppgå till så många som 1 526. General Dyer får, på grund av händelsen, sedermera öknamnet Slaktaren i Amritsar.
1975 – En grupp ur Kaetabmilisen dödar 27 palestinier genom ett överfall på deras buss i den libanesiska staden Ain El Remmeneh. Detta blir den tändande gnistan till det libanesiska inbördeskrig, som kommer att vara till 1990.
1985 – När det nynazistiska Nordiska rikspartiet håller en demonstration på torget i Växjö i Sverige utbryter ett omfattande slagsmål, när de blir ivägkörda av uppretade Växjöbor och tio av nynazisterna tar sin tillflykt till stadens järnvägsstation, där de låser in sig på toaletterna.^[3]
1990 – Efter 50 år erkänner Sovjetunionen officiellt den så kallade Katynmassakern, där medlemmar ur den sovjetiska säkerhetstjänsten NKVD på våren 1940 avrättade totalt 21 857 polska medborgare i skogarna vid Katyn utanför Smolensk i västra Ryssland.
2008 – 42-årige Per Anders Eklund, som är misstänkt för bortförandet och mordet på flickan Engla Juncosa Höglund vid Stjärnsund i Dalarna i Sverige en vecka tidigare, erkänner sig skyldig till dådet och visar polisen var han har gömt Englas kropp. Till sommaren åtalas Eklund för mordet och för ett annat mord i Falun 2000 samt ett våldtäktsförsök 2006 och till hösten döms han till livstids fängelse.
2017 – USA flygbombar med den hittills största icke-nukleära bomben kallat Massive Ordnance Air Blast (MOAB). Bomben släpptes på Achindistriktet i Nangarharprovinsen i östra Afghanistan, där målet var att förstöra ett tunnelkomplex som terror milisen Islamiska staten (förkortat IS, ISIS eller ISIL) använde sig av. Bomben dödade 94 IS-soldater, varav fyra kommendörkaptener^[4].

Födda

1506 – Pierre Favre, fransk jesuit och teolog
1519 – Katarina av Medici, Frankrikes drottning 1547–1559 (gift med Henrik II) och förmyndarregent för sin son Karl IX 1560–1562
1593 – Thomas Wentworth, engelsk statsman, rådgivare till kung Karl I
1732 – Frederick North, brittisk politiker, parlamentsledamot 1754–1790, Storbritanniens finansminister 1767–1782, premiärminister 1770–1782 och inrikesminister 1783
1743 – Thomas Jefferson, amerikansk demokratisk-republikansk statsman och ambassadör, USA:s utrikesminister 1789–1793, vicepresident 1797–1801 och president 1801–1809
1753 – Frederick Frelinghuysen, amerikansk general och federalistisk politiker, senator för New Jersey 1793–1796
1769 – Thomas Lawrence, brittisk porträttmålare
1771 – Richard Trevithick, brittisk ingenjör, uppfinnare av världens första ånglok 1804
1793 – Rinaldo Rinaldi, italiensk skulptör
1808 – Antonio Meucci, italiensk-amerikansk uppfinnare
1811 - Paulus Genberg, biskop, ledamot av Svenska Akademien
1852 – F.W. Woolworth, amerikansk affärsman
1866 – Robert Leroy Parker, amerikansk tåg- och bankrånare med artistnamnet Butch Cassidy, ledare för Wild Bunchgänget
1876 – Are Waerland, finlandssvensk författare och hälsoideolog
1877 – Arvid Thorberg, politiker och fackföreningsman, LO:s ordförande 1920-1930
1879 – Redfield Proctor, Jr., amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1923–1925
1882 – Bertil Brusewitz, svensk skådespelare
1884 – Anders Österling, svensk poet och översättare, ledamot av Svenska Akademien 1919-1981
1885 – Georg Lukács, ungersk kommunistisk politiker, filosof, författare och litteraturkritiker
1890
- Eric Abrahamsson, svensk skådespelare, mest känd i rollen som Pessimisten i radioserien Optimisten och Pessimisten
- Frank Murphy, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Michigan 1937–1939, USA:s justitieminister 1939–1940
1892 – Arthur Travers Harris, brittisk fältmarskalk och flygmarskalk
1896 – Sigrun Otto, norsk skådespelare
1901 – Sven Rüno, svensk kompositör, textförfattare, pianist och kapellmästare
1905 – Harry Apelqvist, svensk verkmästare och socialdemokratisk politiker
1906 – Samuel Beckett, irländsk-fransk författare och dramatiker, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1969
1907 – Harold Stassen, amerikansk militär och republikansk politiker, guvernör i Minnesota 1939–1943
1908
- Yngve Nordwall, svensk skådespelare och regissör
- Hanser Lina Göransson, svensk operasångerska
1916 – Karin Lannby, svensk skådespelare, journalist och översättare
1919 – Howard Keel, amerikansk skådespelare och musikalartist
1923 – Barbro Nordin, svensk skådespelare
1924 – Stanley Donen, amerikansk filmregissör
1931 – Beverley Cross, brittisk pjäs- och manusförfattare
1932 – Orlando Letelier, chilensk politiker och diplomat
1933 – Ben Nighthorse Campbell, amerikansk politiker, senator för Colorado 1993–2005
1934 – Karl-Erik Bender, svensk affärsman och entreprenör, grundade företaget Benders och Stall & Stuteri Palema
1937 – Edward Fox, brittisk skådespelare
1939
- Seamus Heaney, irländsk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1995
- Paul Sorvino, amerikansk skådespelare
1940 – Jean-Marie Gustave Le Clézio, fransk-mauritisk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 2008
1941 – Michael S. Brown, amerikansk genetiker, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1985
1942 – Bill Conti, amerikansk filmmusikkompositör
1944 – Jack Casady, amerikansk musiker, basist i gruppen Jefferson Airplane
1946 – Al Green, amerikansk gospel- och soulsångare
1949
- Frank Doran, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot 1987–1992 och 1997–2017
- Maria Hedborg, svensk skådespelare
- Cia Löwgren, svensk skådespelare
1950 – Ron Perlman, amerikansk skådespelare
1951
- Peabo Bryson, amerikansk sångare
- Joachim Streich, östtysk fotbollsspelare
1952 – Jim Costa, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2005–
1953 – Stephen Byers, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot 1992–2010, Storbritanniens biträdande finansminister 1998, handels- och industriminister 1998–2001 samt transport- och regionminister 2001–2002
1954 – Lars Åby Hermansen, svensk scenchef, scenbyggare och skådespelare
1956 – Kent Johansson, svensk ishockeyspelare och -tränare
1960 – Rudi Völler, västtysk fotbollsspelare, förbundskapten för Tysklands herrlandslag i fotboll 2000–2004
1962
- Hillel Slovak, israelisk-amerikansk gitarrist, medlem i gruppen Red Hot Chili Peppers från 1983
- Jonas Bjerkén, svensk operasångare och musikalartist
1963 – Garri Kasparov, armenisk-rysk schackspelare
1964 – Davis Love III, amerikansk golfspelare
1969 – Christine Skou, dansk skådespelare och sångare
1974
- Sergej Gontjar, rysk ishockeyspelare
- Johan Linander, svensk centerpartistisk politiker, riksdagsledamot 2002–2014
- Ruben Östlund (regissör), svensk filmregissör
1976
- Robert Biedroń, polsk politiker
- Jonathan Brandis, amerikansk skådespelare
- Patrik Eliáš, tjeckisk ishockeyspelare
1978 – Carles Puyol, spansk fotbollsspelare
2000 – Rasmus Dahlin, svensk ishockeyspelare

Avlidna

862 – Donald I, 50, kung av Skottland sedan 858 (född 812)
1597 – Clas Eriksson Fleming, omkring 67, svensk friherre och riksråd, Sveriges riksamiral 1571–1595 och riksmarsk sedan 1590 (född omkring 1530)
1605 – Boris Godunov, omkring 53 eller 54, tsar av Ryssland sedan 1598 (född 1551 eller 1552)
1695 – Jean de La Fontaine, 73, fransk författare
1804 – Frederick Frelinghuysen, 51, amerikansk general och federalistisk politiker, senator för New Jersey 1793–1796
1826 – Carl Birger Rutström, 67, svensk numismatiker och riksantikvarie, ledamot av Svenska Akademien sedan 1812
1853 – James Iredell, Jr., 64, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1827–1828, senator för samma delstat 1828–1831
1886 – Anna Louisa Geertruida Bosboom-Toussaint, 73, nederländsk författare
1909 – Henrik Tore Cedergren, 55, svensk telefontekniker, grundare av telefonföretaget Stockholms Allmänna Telefon AB (hjärtåkomma)
1929 – Joseph Weldon Bailey, 66, amerikansk demokratisk politiker, senator för Texas 1901–1913
1930 – Agnes Branting, 68, svensk textilkonstnär och författare
1934 – Richard P. Ernst, 76, amerikansk republikansk politiker, senator för Kentucky 1921–1927
1941 – Märta Måås-Fjetterström, 67, svensk textilkonstnär
1956 – Emil Nolde, 88, tysk målare inom expressionismen
1966
- Carlo Carrà, 85, italiensk målare inom futurismen
- Georges Duhamel, 81, fransk författare
1993 – Sten Ardenstam, 72, svensk skådespelare
1996 – James Burke, 64, irländsk-amerikansk gangster, känd som Jimmy the Gent eller The Irish Guinea (lungcancer)
2001 – Jimmy Logan, 73, brittisk skådespelare
2008 – John Wheeler, 96, amerikansk fysiker
2009 – Björn Borg, 89, svensk simmare, bragdmedaljör
2012
- Inge Bråten, 63, norsk längdskidåkningstränare
- Erland Cullberg, 81, svensk konstnär
2013
- Hilmar Myhra, 97, norsk backhoppare
- Chi Cheng, 42, amerikansk basist i gruppen Deftones
2014 – Ernesto Laclau, 78, argentinsk postmarxistisk politisk teoretiker och statsvetare
2015
- Bruce Alger, 96, amerikansk republikansk politiker
- Günter Grass, 87, tysk författare och konstnär, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1999
- Eduardo Galeano, 74, uruguayansk författare
2018 – Miloš Forman, 86, tjeckisk-amerikansk filmregissör
2019 – Paul Greengard, 93, amerikansk biolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2000

Källor

^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020.
^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020.
^ Himmelstedt, Bernt (red.): När Var Hur 1986, sid. 35–36, Bokförlaget Forum AB, Stockholm, 1985. ISBN 91-37-08860-2
^ ”'Mother of all bombs' killed 94 ISIS fighters, Afghan official says” (på engelska). CNN.com. 15 april 2017. http://edition.cnn.com/2017/04/15/asia/afghanistan-isis-moab-strike/index.html. Läst 20 april 2017.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör 13 april.
Bilder & media

Kategori