Cyril Hinshelwood | |
Född | 19 juni 1897[1][2][3] London[4] |
---|---|
Död | 9 oktober 1967[4][2][5] (70 år) London[4] |
Begravd | London |
Medborgare i | Storbritannien[6] |
Utbildad vid | Oxfords universitet[7] Westminster City School Balliol College |
Sysselsättning | Målare, kemist, fysikalisk kemist |
Befattning | |
Ordförande för Royal Society (1955–1960) | |
Arbetsgivare | Oxfords universitet[7] Imperial College London |
Utmärkelser | |
Meldola Medal and Prize (1923)[8] Fellow of the Royal Society (1929) Lavoisiers medalj (1935) Liversidge-priset (1939)[9] Davymedaljen (1942)[10] Royal Society Bakerian Medal (1946)[11] Bakerföreläsningen (1946) Royal Medal (1947) Longstaff Prize (1948)[12] Faraday Lectureship Prize (1953) Nobelpriset i kemi (1956)[13][14] Leverhulmemedaljen (1960)[15] Copleymedaljen (1962)[16] Dalton-medaljen (1966) Knight Bachelor | |
Redigera Wikidata |
Sir Cyril Norman Hinshelwood, född 19 juni 1897 i London, död 9 oktober 1967 i London, var en brittisk kemist som 1956 fick Nobelpriset i kemi. Han och Nikolaj Semjonov delade Nobelpriset för deras forskning om kemiska reaktioners mekanismer.
Hinshelwood föddes i London till föräldrarna Norman Macmillan Hinshelwood och Ethe Frances, född Smith. Han började i skolan i Kanada men flyttade tillbaka till England med sin mor när hans far dog 1905. Han skulle komma att bo kvar i samma lägenhet resten av sitt liv, och han gifte sig aldrig.
Han studerade vid Westminster City School och arbetade tre år vid en sprängämnes- och ammunitionsfabrik till första världskrigets slut,[17] för att därefter börja studera vid Balliol College vid Oxford University där han tog master- och doktorsexamina. Från 1937 var han professor i kemi i Oxford.[18] Han studerade reaktionskinetik och publicerade flera böcker på området, och det var dessa studier som gav honom Nobelpriset.
En av de reaktioner som Hinshelwood och hans forskargrupp i Oxford studerade var förbränning av väte i syrgas, och de kom fram till att denna fortskred i form av en kedjereaktion, vilket de publicerade 1926.[19] Hinshelwood klarlade också att många reaktioner sker enskilt, utan kedjereaktioner.
Hinshelwood blev Fellow of the Royal Society 1929. Han adlades 1948 och tilldelades Order of Merit 1960.[18] Han erhöll Davymedaljen 1942 och Copleymedaljen 1962.
|
|