63°18′42.329″N 9°51′49.187″E / 63.31175806°N 9.86366306°E
Thamshavnbanen | |
![]() | |
---|---|
Elektrisk lokomotiv nr. 3 frå Thamshavnsbanen. Lokomotivet står no på Gløshaugen i Trondheim, med namnet Ohma Electra. Lokomotivet vart levert av British Westinghouse i 1908. | |
Info | |
Type | Jernbane |
System | 1000 mm smalspora elektrifisert bane |
Status | Museumsjernbane |
Utgangsstasjon | Thamshavn |
Endestasjon | Løkken Verk |
Drift | |
Opna | 10. juli 1908 |
Forl. til Løkken Verk | 15. august 1910 |
Ordinær trafikk nedl. | 30. april 1963 |
Kistrafikk nedlagt | 29. mai 1974 |
Gjenopna (museumstrafikk) | 10. juli 1983 |
Eigar | Salvesen & Thams |
Operatør(ar) | Orkla Industrimuseum |
Teknisk | |
Køyrestraum | 6600 Volt, 25 Hz |
Lengde | 25,3 km |
Tunnelar | 1 |
Thamshavnbanen er ein jarnbane som går frå Løkken Verk til Thamshavn i Trøndelag fylke. Jarnvegen var i drift frå 1908 til 1974. Strekninga Løkken Verk–Svorkmo vart gjenopna som museumsjarnbane i 1983, og er i dag den eldste jarnbana som går på vekselstraum. I dag går det museumstog til Bårdshaug. Slik er 23 av banen sine opphavlege 25 kilometer teke vare på. Museumsbanen vert driven av Orkla Industrimuseum på Løkken Verk. I museet sitt informasjonssenter er det utstillingar om jarnbaneverksemda, og toga kan køyra direkte til og frå utstillingane.
Banen vart bygd for å frakta malm frå gruvene på Løkken Verk, der ein vann ut koparhaldig svovelkis, og nordover ned Orkladalføret til Orkdalsfjorden. Då banen vart opna i 1908, var han den første elektrisk drivne jarnvegen i Noreg. Chr. Salvesen & Chr. Thams's Communications Aktieselskab stod då for drifta. Endestasjonen Thamshavn er no del av Orkanger. Linja ligg i Orkland kommune. Person- og godstrafikken vart nedlagd i 1963, medan kistoga rulla fram til 1974.
Thamshavnbanen er den einaste jarnbana i Noreg som er bygd med 1 000 mm sporvidde, «Meterspor». Dei tre første lokomotiva var mellom dei aller første brukbare lokomotiva i verda for bruk med einfasa vekselstraum. Seinare har einfasa vekselstraum nesten vorte einerådande på elektriske jarbanar. Køyrestraumen med ein frekvens på 25Hz og ei spenning på 6600 V vart transformert ned til mellom 270 til 500 volt. I tillegg kom 110 volt til togvarme og luftkompressoren. Lokomotiva hadde trykkluftbremser frå Westinghouse, og kunne dra togsett på opp til 50 tonn.
Forklaring til årstal i linjekart[1].
Teiknforklaring | |||
![]() |
Thamshavn DS «Orkla» (1908 - 1949) / MB «Elna» (1949 - 1963) | ||
![]() |
0 km | Thamshavn Utskiping og smelteverk, industrianlegg | |
![]() |
0,15 km | Thamshavn (1908 - 1963) | 2,8 moh. |
![]() ![]() ![]() |
Thamshavn, øvre plan Sidespor, industrianlegg | ||
![]() |
Sporet er i si heilheit fjerna hit. | ||
![]() |
1,03 km | Orkanger (1908 - 1963) | 14,6 moh. |
![]() |
Orkanger Trondheimsveien | ||
![]() |
2,04 km | Hov (1919 - 1940/45, 1946 - 1963) | 16,0 moh. |
![]() |
Bårdshaug Hovsbakkveien | ||
![]() |
Bårdshaug Rv710 | ||
![]() |
Sporet er delvis fjerna hit. | ||
![]() |
3,14 km | Bårdshaug (1908 - 1963), 2001 - | 11,58 moh. |
![]() |
3,25 km | Bårdshaug Sjukehusveien | |
![]() |
Myra Myra | ||
![]() |
4,41 km | Gymnaset (1927 - 1963) | 6,4 moh. |
![]() |
4,41 km | Gymnaset Orkdalsveien | |
![]() |
4,41 km | Gymnaset (? m) | |
![]() |
4,95 km | Follo (1908 - 1963) | 6,9 moh. |
![]() |
«Chicago» E39, nybygd 2000-01 | ||
![]() |
5,79 km | Fannremsmoen Johann Gjønnes' vei | |
![]() |
5,79 km | Fannremsmoen (1947 - 1963) | 8,3 moh. |
![]() |
6,83 km | Fannrem (1908 - 1963), 1990 - | 15,70 moh. |
![]() |
6,95 km | Fannrem Orkdalsveien, Fv470 | |
![]() |
Grøtte (? m) gangveg, tidl. bilveg | ||
![]() |
Grøtte Gryttingveien, Fv471 | ||
![]() ![]() ![]() |
Grustaket Sidespor, grusuttak. Sporet er fjerna. | ||
![]() |
Grustaket lagt på 1990-talet | ||
![]() |
Engbrua tidl. vegbru over banen, plo. frå 1980/90-tal | ||
![]() |
Prestmoen | ||
![]() |
Blåsmoen Vel | ||
![]() |
9,43 km | Blåsmo (1939 - 1963) | 14,9 moh. |
![]() |
9,43 km | Blåsmo Gryttingveien, Fv471 | |
![]() |
10,19 km | Ekli (1927 - 1939) | 15,7 moh. |
![]() |
12,76 km | Solbusøy (1908 - 1963), 1986 - , tidlegare stasjon | 21,02 moh. |
![]() |
14,41 km | Øyum (1927 - 1963) | 22,5 moh. |
![]() |
Øyum (? m) | ||
![]() |
Øyum Sør 1990-talet - 2007 | ||
![]() |
Svorka (? m) Kraftverksutløp, nybygd 1983 | ||
![]() |
Svorka (16 m) Kanallaup | 52,39 moh. | |
![]() |
19,35 km | Svorkmo (1908 - 1963), 1983 - | 54,96 moh. |
![]() |
19,55 km | Plassen (? m) Fv475, ombygd 2001-2002 | |
![]() |
Klinglia | ||
![]() |
Klinglia Trolldalen (? m) Steinkvelvsbru | ||
![]() |
21,10 km | Klinglia (151 m) bygd 1944-45 | |
![]() |
21,12 km | Klinghåmmår'n frå 1983 | |
![]() |
22,28 km | Skjøtskift (1918 - 1921, 1926 - 1963) | 141,1 moh. |
![]() |
22,28 km | Skjøtskift Skulmoveien | |
![]() |
Amundmoen Jordhusmoen | ||
![]() |
23,95 km | Jordhusmoen (1936 - 1963) | 152,3 moh. |
![]() ![]() ![]() |
Jordhusmoen Sidespor, vognhall, nybygd 1994 | 152,3 moh. | |
![]() |
Raubekken (11 m) | ||
![]() |
Furulund Romundstadbygda | ||
![]() |
«Undergangen» (? m) Langenglia | ||
![]() |
25,15 km | Løkken Verk (1910 - 1963), 1983 - | 163,96 moh. |
![]() |
Sporet er i si heilheit fjern herfrå. | ||
![]() |
Løkken Verk (? m) Rv700 Løkkenveien, brua riven 1984 | ||
![]() |
25,30 km | Løkken Verk Kissilo, industrianlegg |