Harold Urey ![]() | |
![]() | |
Född | 29 april 1893[1][2][3] Walkerton, USA |
---|---|
Död | 5 januari 1981[1][2][3] (87 år) La Jolla, USA |
Medborgare i | USA |
Utbildad vid | Earlham College University of Montana University of California, Berkeley Columbiauniversitetet ![]() |
Sysselsättning | fysiker, universitetslärare, fysikalisk kemist, kemist, författare[4] |
Arbetsgivare | University of Chicago Columbiauniversitetet University of California, San Diego Johns Hopkins University Köpenhamns universitet Lunar and Planetary Institute (1969–)[5] |
Gift med | Frieda Urey (g. 1926–1981, makas/makes död) |
Utmärkelser | |
Se lista | |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Harold Clayton Urey, född 29 april 1893 i Walkerton, Indiana, död 5 januari 1981 i La Jolla, San Diego County, Kalifornien, var en amerikansk fysiker och kemist.
Urey var professor vid Columbiauniversitetet. Han tilldelades Nobelpriset i kemi 1934 för sitt arbete med isotoper och speciellt upptäckten av "tungt väte", deuterium.[6]
Urey bidrog också till utvecklingen av kärnvapen, men varnade senare kraftigt för deras användning. Efter andra världskriget intresserade han sig främst för kosmokemi och för de kemiska förutsättningarna för livets uppkomst.[6]
Urey invaldes 1941 som utländsk ledamot nummer 803 av Kungliga Vetenskapsakademien.
|
|
|